Pension Jag träffade en god vän som berättade att hennes mormor nyligen hade dött. När de gick igenom hennes kvarlåtenskap visade det sig att hon fick ekonomin att gå ihop genom sms-lån, då pensionen inte räckte till.
Trots att hon jobbat hela sitt liv, uppfostrat sina egna ungar och varit mormor och farmor till barnbarnen. Hon tillhörde generationen som alltid har gjort rätt för sig. Efter det mötet tycker jag mig sedan se dessa orangea reklamskyltar överallt om vikten att arbeta och betala skatt och att se till att ha en tjänstepension. Stämmer verkligen det här? Ska pensionen gå att leva på eller inte, handlar inte enbart bara om att jobba och betala skatt. Det handlar också om vilken klass och kön du har. Det kommer att vara skillnad på undersköterskan och bankdirektörens pension. Även om undersköterskan troligtvis lyft tyngre.
Jag läste om en kvinna, 79 år, som jobbat i handeln i hela livet. Betalat skatt, varit skötsam. För att dryga ut pensionen jobbade hon de första åren av sin pension med att sälja varmkorv i en korvvagn och städade hos grannar. Nu har hon fått hjärtflimmer och artros och kan inte jobba mer. När hyran och tv-avgiften är betald har hon en bra månad tusen kronor att leva på, en dålig månad hälften.
Varken den här kvinnan eller min kompis mormor är unika. Enligt SCB-statistik så lever hundratusentals kvinnor under gränsen och är fattigpensionärer.
Som feminist och vänsterpartist så tänker jag på hur löneskillnader ser ut i dag för oss i arbetsför ålder. Kvinnor tjänar 81 procent av männens löner. Kvinnor får 67 procent av vad männen plockar ut i pension. Kvinnor som min kompis mormor och kvinnan i korvvagnen – där ser det tyvärr ännu värre ut.
Jag blir så otroligt arg och förbannad! Ska det verkligen få vara så här? Är det här en struktur vi vill behålla. I ett av världens rikaste länder, ska farmor och mormor verkligen behöva svälta här? Låt oss slippa hitta kravbrev från kreditföretag hemma hos våra mödrar, som de skamfulla gömt undan när de lämnat jordelivet!
Conny Jakobsson