Tal Svenska Logopedförbundet har återigen sammanställt statistik kring antal logopeder anställda i kommuner och landsting i förhållande till befolkningen i länet. Sörmland utmärker sig genom att placera sig på plats 20 av 21 med en logoped per 13 227 invånare, att jämföra med rikssnittet 9955. Privata vårdgivare räknas inte in.
Som före detta anställd logoped i Sörmland förvånar detta inte, då man i många år kämpat med långa köer utan att antalet tjänster i landstinget utökats och kommunerna valt att inte satsa på till exempel skollogopedi.
Logopedens största patientgrupp är barn i åldern 2–5 år vars språkförmåga inte utvecklas som förväntat. Barn med språkstörning i förskoleåldern löper högre risk att få svårigheter med läs- och skrivutveckling i skolåldern och behöver råd och behandling i tid. Vuxna som drabbats av språk- och talstörning i samband med stroke eller neurologisk sjukdom är en annan viktig men förbisedd grupp. Gemensamt för dessa personer är – just det, svårigheter att tala för sig själva och sin sak.
I dag arbetar jag som enhetschef i Stockholms läns landsting, i en verksamhet som till största delen ligger inom vårdval. Detta medför krav på högre antal besök per dag, men logopederna får å andra sidan ta emot sina patienter i rimlig tid och behandla dem när behov finns. Så är inte fallet i Sörmland där det tröstlösa i att se kön växa utan att kunna påverka det skapar en helt annan stress och frustration för medarbetarna.
Varför ska Sörmland vara sämre än alla andra i denna fråga? Jag ser inga skäl till detta. Jag bor själv i Nyköping och tror att detta går att vända – vi är ju alla överens om att vården är en viktig fråga! En utveckling av logopedi i primärvård, logopedtjänster på vårdcentraler och BVC samt i skolan är en väg, liksom att öka antalet tjänster på de tre sjukhusen. Med hopp om att frågan lyfts på politisk nivå.
Tina Lindeberg