Vad händer med färskvatten om isen smälter?

Vad händer med jordklotets totala mängd färskvatten den dag all is, snö och permafrost smälter om detta sker någon gång om hundra år eller två, frågar sig insändarskribenten. FOTO: FREDRIK SANDBERG / TT

Vad händer med jordklotets totala mängd färskvatten den dag all is, snö och permafrost smälter om detta sker någon gång om hundra år eller två, frågar sig insändarskribenten. FOTO: FREDRIK SANDBERG / TT

Foto:

Övrigt2017-12-01 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Miljö Vilket århundrade tar färskvattnet slut om all is ­smälter?

Vad händer med den totala­ mängden färskvatten på jorden om all is och permafrost till slut smälter, oavsett om det sker inom 100, 50 eller 200 år? Jag läser i boken ”Det stora ­behovet” av Rose George, på sidan 245: ”Vatten, vatten överallt och inget av det är oändligt. Vatten är en begränsad nyttighet. Vid varje tillfälle i historien innehåller planeten omkring 534 miljoner kubikkilometer vatten. Det mesta är saltvatten. Bara två procent är färskvatten och två tredje­delar av det är inte tillgängligt för mänskligt bruk, det är inlåst i snö, is och permafrost.”

En tv-dokumentär om Indien och Himalaya berättades det att stora floder som Ganges har sin startpunkt bl a i smältvatten från i Himalayas glaciärer, och regnvatten. Glaciärernas normala mängd smältvatten fyller kontinuerligt på vattenbeståndet i de stora floderna. MEN den dag all glaciäris smälter och alla glaciärsjöar töms så störtar detta färskvatten ut i havet och blir odrickbart bräckt eller salt vatten. Kan någon expert förklara på vilket sätt Ganges är beroende av smältvatten från Himalayas glaciärer och vad som händer med floderna om all is smälter och försvinner ut i havet? Och VAD händer med jordklotets totala mängd färskvatten den dag all is, snö och permafrost smälter om detta sker någon gång om hundra år eller två? Dina barnbarns barn kan bli törstiga. Om de som struntade i sitt ansvar för framtiden när de experimenterade helt fritt för tvåhundra eller hundra år sedan hade känt mer ansvar för oss som lever nu så hade allt varit både bättre och sämre. Kanske bättre.

Christina Gidner