Stadsmiljö I flera länder som förövrigt varit avsevärt mer märkta av det senaste världskriget än Sverige, vårdar man i dag sina äldre stadskärnor. Få länder har de enorma ytor runt våra städer som vi har.
Varför är det så viktigt att förstöra det som ännu finns kvar och som vi är stolta över?
Vem ville en gång ha det nya Stadshuset mitt i centrum av den gamla bebyggelsen? Vem tyckte senare att ett parkeringshus vid Åkroken verkade bra? Vem bestämde att Värdshuset skulle jämnas med marken?
Det senaste projektet som vittnar om total likgiltighet för det som skapar de miljöer som är typiska för Nyköping och som vi dessutom gör reklam för, är att försöka lägga ett nytt resecentrum där det inte får plats. Vem tror på fullaste allvar att bussar, tåg, cyklister, gående, taxi samt de som bor utanför stadskärnan som faktiskt måste ta sig med bil dit, får plats? För att inte tala om olycksrisk i trängseln. Dessutom argumenterar man med befolkningstillväxt i kommunen som ett skäl att spränga in denna infrastrukturella knutpunkt av gigantiskt format, mitt i gamla Nyköping. Vi bygger skolor som är för små redan när de tas i drift. Måste vi upprepa dessa misstag?
Jag tror på politikernas goda vilja och att avsikten är den bästa, men det saknas helhetssyn och kunskap från alla misstag som tidigare gjorts.
Bilarna kommer i framtiden kanske att vara såväl självkörande som eldrivna. Eftersom människor vill sköta sig själva och kunna färdas dit de vill och när de vill så minskar inte behovet av parkeringsplatser för att vi går mot en högre miljömedvetenhet, kanske tvärt om.
Ta ert förnuft till fånga och placera vårt nya resecentrum på Skavsta, behåll det gamla stationsområdet med godsmagasin och ytor för just cyklister och gående som därifrån kan ta ett nytt pendeltåg till Skavsta. Då får vi kanske även plats med några lokalbussar och området blir därmed ganska bilfritt. Vi behöver inte bygga ett sidospår från Ostlänken då vi på detta sätt når såväl snabbtåg som flyg med ett regelbundet pendeltåg.
Ralph Hofström utbildare