Borta, men ändå hemma

"Du är inte härifrån, va?"

KRÖNIKA2016-11-11 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En äldre man med bred sörmländsk dialekt vänder sig mot mig i bastun på badhuset i Vagnhärad när jag bett om att han ska slå på en rejäl skopa vatten på aggregatet. Jag nickar vilket blir startskottet på en längre konversation i den 80-gradiga hettan samtidigt som snön yr utanför. Vi pratar om allt om Norrbotten till trafiksituationen på torget och glädjen att få en nytryckt morgontidning till kaffet.

Jag flyttade till Vagnhärad nyligen för att arbeta som reporter på SN:s lokalredaktion i Trosa och att få prata med en läsare öga mot öga är guld värt. Inte bara för att det ofta kan leda till tips om nyheter utan även kritik om vad vi kan göra bättre. Vänligheten jag fick av mannen och andra jag stött på under mina första dagar i Trosa-området har varit otrolig. Att man ibland stannar upp och tar sig tid för sina medmänniskor, oavsett om man handlar på Ica eller står och väntar på en buss som aldrig kommer.

Det är visserligen lättare sagt än gjort, men resultatet kan bli som för mig. Att jag lämnade badhuset med ett leende på läpparna och ett löfte till mannen om att vi skulle ta ett nytt "snack" nästa gång våra vägar korsades. Mötet gjorde mig inte bara glad för stunden utan gjorde att jag kände mig välkommen. Att det som jag kallar "hem" ligger 110 mil norrut, men att det finns fler platser där jag känner mig hemma.

I alla fall om det finns en bastu.