Fria medier behövs när angreppen på demokratin ökar

I dag, den 3 maj, firar vi pressfrihetens dag. En viktig dag att fira då just fria och oberoende medier är en garant för demokratin och det första som angrips av auktoritära ledare.

Chefredaktör Eva Burman.

Chefredaktör Eva Burman.

Foto: Mikael Andersson

Krönika2022-05-03 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Har du funderat över hur det skulle vara om det inte fanns journalister som rapporterade om nyhetshändelser på den ort du bor på? Om ingen granskade och rapporterade om fel som begås av politiker, tjänstemän eller andra makthavare, lokalt eller på nationell nivå. Hur skulle det vara om den enda informationen du fick var den makthavarna väljer att delge dig? 

Otänkbart? Tyvärr inte.

I dag, den 3 maj, är det pressfrihetens dag. Och dessvärre har förutsättningarna för pressfriheten och den oberoende journalistiken blivit sämre. De nordiska länderna ligger visserligen i den absoluta toppen, men fler och fler länder faller i pressfrihetsindex för 2021. Det har faktiskt aldrig varit så illa i världen på 20 år. I botten hittar vi länder som Ryssland (plats 150) som i princip inte har oberoende nyhetsförmedling. Där styr staten varje dag vilka påhittade narrativ de kontrollerade redaktionerna ska sprida till allmänheten. USA har halkat ner och ligger först på plats 44. I den absoluta botten hittar vi Kina, på plats 177, tillsammans med Nordkorea och Eritrea.

undefined
Pressfriheten i världen.

Samtidigt vet vi att fria och oberoende medier är vaccinet mot desinformation. Men de är också en förutsättning för demokratin. Och i kris stresstestas våra demokratier – på riktigt.

Reportrar utan gränser har i sin rapport konstaterat att Covid-19-pandemin har utnyttjats som skäl för stater att blockera journalisters tillgång till informationskällor och till möjligheter att rapportera i fält runt om världen. Samtidigt angrips journalister av konspirationsteoretiker och extremister på grund av sin rapportering. Och Sverige och Sörmland är inget undantag.

Men här kommer angreppen också från mer oväntat håll. Nämligen från den offentliga miljön, där vissa politiker och makthavare, publicerar sin egen "alternativa sanning" på myndigheternas hemsidor eller i sociala medier när vi granskat dem. Våra avslöjanden viftas bort, avfärdas eller anklagas vara felaktiga.

I dagarna har vi skickat ut en ny enkät till 73 000 anställda i kommuner, regioner och andra myndigheter för att checka kunskapen Offentlighetsprincipen, en av Sveriges grundlagar och garanten för demokratin. Och även om resultaten fortfarande är preliminära kan vi konstatera att det fortsatt ser mörkt ut – kunskapen är besvärande låg.