Det vet man ju hur hantverkare är. Opålitliga, drar i gång ett jobb och dröjer sedan veckor med att komma, fakturerar en massa extratimmar man inte kommit överens om.
Och alla poliser håller varandra om ryggen, journalister har en dold agenda och stockholmare är allmänt dryga.
Eller? Visst är det tråkigt med fördomar som en hel grupp drabbas av. Det är så lätt att ta den bekväma vägen att dra alla över en kam, men åh, så onödigt.
Efter att ha haft hantverkare i huset under många veckor, både ofrivilligt och frivilligt, kan jag bara säga: wow! Vad många skickliga, pålitliga och trevliga problemlösare det finns där ute i Nyköpingstrakten. Osannolikt många i just Stigtomta och Enstaberga, för övrigt. Är det något med vattnet därute?
Snickare har klurat på lösningar, lyssnat på våra okunniga funderingar, tålmodigt föreslagit annat eller försökt hitta ett sätt att göra som vi velat utan att det blivit knasigt.
Golvslipare har haft förståelse för vårt slarv, målare har låtit oss kladda och sedan snitsat till ytan så att slutresultatet skiner. Elektrikern löste gamla surdegsproblem i helt andra rum trots att han var där för att dra nya ledningar och VVS-mannen dök upp i gryningen för att fixa en stillastående värmepanna när det var som kallast.
Alla med ett leende, hårt arbetande, alla värda varenda krona.
Ärligt talat så blir livet så mycket roligare om man har en positiv förväntan på dem man möter. Hellre att bli lite besviken ibland än att gå runt och tro att de flesta vill blåsa en på ett eller annat sätt.
Problemlösare vill vi journalister ofta se oss som, medan vissa mest ser oss som ett problem. Jag kanske kan hjälpa någon att göra sin röst hörd, men jag står mig slätt när det gäller vattenläckor eller hjärtoperationer.
Så var rädd om dem du möter. Det kan vara någon som framöver drar upp dig ur diket, hjälper dig att lösa korsordet eller bara håller din hand när ingen annan orkar. Stigtomtabo eller stockholmare kanske spelar mindre roll.