Jag har en stor släkt. I år ska alla äta lunch tillsammans på julafton. Tanken är knytis och för att inte alla ska ta med sig samma sak skapade min moster ett evenemang på Facebook. Där skulle vi kunna administrera hela kalaset på ett smidigt sätt. Snabbt började listan med viktigheter fyllas på, någon skulle ordna risgrynsgröt och en annan lägga in aubergine till oss som vill ha alternativ till sillen. Plötsligt verkade det som att de flesta bitarna fallit på plats, Klanen Lindströms julbord var komplett. Hurra!
Någon dag senare slog det mig, de enda som engagerat sig i julmaten var mina kvinnliga släktingar. Inte ett inlägg från en snoppbärare så långt musen kunde scrolla.
Skämmigt tycker jag, att inte ens männen i denna jämställdhetsivrares direkta närhet kan ta sig samman och rycka upp sig när möjligheten finns. Skämmigt att alla våra traditioner ska behöva bli en kvinnofälla.
Givetvis har herrarna alla fått veta vad jag tycker och flera av dem lovar bättring. Vi får väl se hur det blir med den saken! Nästa år är det jag som knäpper händer i nacken och väntar på att någon annan fixar biffen.
GNESTAREPORTER sara.lindstrom@sn.se 0155-767 57