Tacosmiddagen sitter som en klump i magen. Fingrarna är chipsflottiga och ger fula fläckar på spelkort och bräde.
Kaoset härjar. Nävar slås i bordet. Falska löften och rena hot flyger genom luften. Ingen vill förlora.
Hundra procent allvar, hundra procent skoj – allt på samma gång.
Det är spelkväll med min familj. Men jag skulle lika gärna kunna skriva en familj. Många känner nog igen sig.
Eller snarare: kände igen sig.
För samtidigt som internetspelen och tv-spelen fått en allt bredare publik har brädspelen hamnat i periferin. Det är synd.
Missförstå mig rätt. Jag föddes med en Nintendodosa i handen och har spelat tv-spel sedan lekistiden. Men efter den första brädspelskvällen med familjen på jag vet inte hur många år, inser jag hur mycket jag verkligen gillar den ursprungliga formen av spelande.
Det finns givetvis multiplayer och onlinemöjligheter i snart sagt varenda tv-spelstitel. Och det kan vara hur kul som helst att gå loss sex personer samtidigt på senaste FIFA eller jaga krypskyttar två och två i Modern Warfare 3. Men då tittar du in i en skärm. Då är du frånkopplad från den riktiga världen.
Det kan vara återupptäcktens behag, men det kändes uppfriskande att bara ha de färgglada korten, godisskålen och familjemedlemmarnas ansikten att stirra på.
Därför blir jag glad över att digitala brädspel är på frammarsch. Det känns som en perfekt bro mellan två världar jag tycker mycket om.
Men om jag ska ge dig ett handfast lördagstips måste det ändå bli att släppa smartphonen, surfplattan, handkontrollen eller datamusen (eller alla saker på samma gång) och slå dig ner vid ett knarrande köksbord med familj eller vänner. Yatzy, Risk, Rappakalja eller något av de mer moderna strategispelen – vad du väljer är inte så viktigt.
Det är att du spelar som spelar roll.