Min största idol heter Tove. Hon är 6 år. Jag såg henne i ett filmklipp på Facebook filmat av hennes mamma. I filmklippet sitter hon bak på cykeln på väg till sin allra första dag i skolan när höstterminen 2016 börjar.
Hon tittar in i kameran med besvärad min innan hon börjar prata med frågande och lätt irriterad röst.
– Varför går man på dagis och i skolan, universitetet och högstadiet och jobbar hela livet? Man får aldrig ens vara i fred någon gång?
Filmklippet har nu setts av närmare tre miljoner människor. Alla håller med Tove.
Någon vecka senare demonstrerar vårdpersonal på gator och torg över hela landet om stressiga arbetsförhållanden och utarbetade sjuksköterskor.
På Almedalsveckan i somras pratade Miljöpartiets Isabella Lövin om sjukskrivningarna och att årets arbetsskaderapport från Afa försäkring som släpptes i mars i år visar att sjukskrivningarna bland kvinnor ökat med 75 procent från 2009 till 2014 och att motsvarande ökning bland män är 42 procent.
I ett land som sägs vara ett av världens bästa att bo i mår vi så dåligt. Det knapras piller som aldrig förr och det stressas som aldrig förr.
Vi spenderar mer av vår vakna tid på jobbet än vad vi gör hemma.
Jag grämer mig att jag inte kommit på vad Tove kommit på tidigare. Jag är glad att jag har kommit på det nu. I slutet av september lämnar jag Sverige. Jag ska inte jobba. Jag ska leva.
redaktionen@sn.se 0155-767 00