Heléne Linder är rektor för Nyköpings gymnasium, Gripen.
Nej.
Det var det svar SN:s reporter Linnéa Lind fick när hon ville intervjua några elever på Nyköpings gymnasium – inne på skolan.
Nyköpings kommun kräver att vi journalister ber om tillstånd för att få besöka skolor. Det har jag och vi protesterat mot. Skolan har ett stort och viktigt uppdrag, den ska fostra medborgare i vår demokrati och vara ett föredöme i samhället. Därför, menar jag, borde skolan bejaka mediernas möjlighet att undersöka och granska den. Den borde ge personal och elever goda möjligheter att använda sin yttrandefrihet.
I stället försvåras just detta.
Nyköpings kommun har enligt skollagen rätt att avgöra vem som är i skollokalerna. Vi har förstås följt dessa begränsningar. Trots att det bär emot för varje journalist att berätta för skolledningen vad vi tittar närmare på och vilka vi ska träffa.
Men inte ens i min vildaste fantasi hade jag trott att vi skulle nekas tillstånd, när vi väl frågade.
I början av december kunde SN rapportera om att fem inriktningar på Nyköpings gymnasium skulle försvinna. Beslutet togs av politikerna i barn- och ungdomsnämnden på förslag av Heléne Linder, rektor på gymnasiet.
Efter publiceringen kontaktade några elever oss. De ville träffa oss och berätta hur de ser på att deras drömutbildning försvinner.
SN:s reporter Linnéa Lind gjorde som vi blivit tillsagda, kontaktade gymnasiets rektor och bad om tillstånd att besöka skolan.
Valter Ekroth, Theo Österberg och Filip Erixon går i ettan på Nyköpings gymnasium och kan inte längre välja inriktningen byggnadsplåtslageri till tvåan.
Det var då vi fick nej.
Det var inte okej att vi besökte skolan. Vi skulle ju göra det som är grundläggande i journalistiken – prata med dem som berörs av makthavarnas beslut. I stället hänvisade Heléne Linder oss till slutet av januari 2025, när alla elever fått all information om de val de kan göra framöver kring sin gymnasieutbildning.
Efter kontakt med Peter Ekedahl, chef för division utbildning i Nyköpings kommun, stod beslutet fast:
"Om det är viktigt för er att träffa eleverna i deras lokaler så får ni göra det i slutet av januari, då har eleverna fått information om vilka val de har inför årskurs 2. Om det inte kan vänta så kan ni fånga upp dem utanför skolgården, det kan vi inte påverka."
Peter Ekedahl, chef för division utbildning i Nyköpings kommun.
Det har vi förstås gjort. För oss är det viktigt att eleverna får säga vad de tycker och tänker.
I läroplanen står det: "Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på."
Det är en grannlaga uppgift. Fler än hälften av våra unga tror inte att politiken kan lösa våra problem, enligt Ungdomsbarometern. Det politiska engagemanget minskar. Färre tror på sin möjlighet att påverka och tilltron till demokratin minskar.
I min värld representerar Nyköpings gymnasium, precis som SN, viktiga pelare i vårt demokratiska samhälle. Vi behöver visa varandra ömsesidig respekt och förståelse. En rektor måste se till att skolans lokaler är säkra, vem som helst kan inte springa där i lokalerna. Men skolan ska också stärka det öppna samtalet. Den ska garantera elevernas och personalens rätt att säga ifrån.
Under året har tidningens ledning träffat skolans ledning vid tre tillfällen. Detta efter flera händelser där skolledningen varit väldigt svår att få tag på och haft ilskna synpunkter på vilka frågor SN:s reportrar har ställt och i vilken ton.
Nu säger rektorn, med skolchefens stöd, nej till att vi ska få träffa eleverna i skolan. De gör det svårare för eleverna att använda sina demokratiska rättigheter och samtidigt gör de det medvetet svårare för oss att berätta om det som händer där.
På vilket sätt är det bra för demokratin, våra unga och framtiden?
På vilket sätt är det bra för Nyköping?