Att arbeta för näringslivet är ett roligt och utmanande uppdrag. För hur ska man beskriva ett näringsliv, såsom det i Nyköping eller Sörmland? Det rymmer ju allt. Alltifrån det lilla enmansföretaget där firmans tillgångar, kraft och erbjudande ligger inkapslat i en och samma person. Till den stora arbetsplatsen som tryggar hundratals, kanske tusentals familjers försörjning och där företagets kultur, värderingar och kunskaper präglar en hel bygd.
Men en sak har alla företag gemensamt, oavsett förutsättningar i övrigt – de är lojala mot sin marknad. Självklart på grund av att marknaden är en förutsättning för företagets överlevnad, men inte bara därför. Marknaden är också ett kvitto på att företaget svarar upp mot ett existerande behov, eller levererar lösningen på ett befintligt problem. Det är många gånger jag i mina kontakter med företagare slås av deras passion för verksamheten, för lösningarna de levererar och ser den stolthet de känner över att ha nöjda kunder såväl nära som långt borta.
Det jag däremot sällan hör företagare tala om är gränser, administrativa gränser, gränser mellan branscher eller gränser överhuvudtaget. Det är helt enkelt inte i fokus för dem, för marknaden är funktionell, gränslös, även om företaget alltid är placerat på en viss plats. Detta är en befriande och nyttig insikt att ha med sig i allt arbete som rör företagande. Det är också därför näringslivet ibland har svårt att helt förstå hur politik och offentliga aktörer resonerar när man håller fast vid administrativa gränser som skapar hinder för tillväxt och utveckling. Det kan gälla mellan kommuner eller län och alltifrån kollektivtrafik och utbildningar till besöksnäring. Näringslivet ser en möjlighet att verka där det är funktionellt, de ser inte gränserna!
Visst behövs vissa avgränsningar både geografiskt och beträffande vilka frågor som ska hanteras på olika nivåer, liksom hur våra gemensamma skattemedel ska användas. Och låt oss då vara tydliga med varifrån skattemedlen kommer. Det är företagen som skapar jobben, som skapar inkomsterna, som beskattas.
Skattemedel som tillfaller stat, region och kommun att använda på bästa sätt. Företagen skapar alltså möjligheter till välfärd, men har därmed rättmätiga krav på att välfärdsmedlen används effektivast möjligt.
Därför blir det intressant att se i 2018 års valrörelse, hur mycket vikt våra politiker lägger vid frågor som näringslivet ser som helt centrala – goda villkor för företagande, samarbeten i strategiska frågor såsom infrastruktur, kompetensförsörjning eller regional marknadsföring och inte minst – öppenhet mot omvärlden.
För politiken måste både klara av att värna intressen i sin valkrets och samtidigt inse att varje politiker liksom ort, liten eller stor, är en del och beroende av sin omvärld. Om inte för sin egen skull, så för företagens. Välkommen till valåret 2018!
Anna Lövheim
näringspolitisk chef, Östsvenska handelskammaren