Ännu en termin har passerat och semestern närmar sig med stormsteg, mycket har blivit gjort mer finnas kvar att göra. En sak jag önskar att jag hunnit med, är ett besök vid de arkeologiska utgrävningarna vid Oppeby. Glädjande nog har jag dock kunnat följa arbetet på avstånd, via en av arkeologerna hos oss på länsstyrelsen. Av henne har jag fått veta att intressanta fynd har gjorts och att mer än tusen intresserade personer besökt området, inte illa!
Anledningen till att utgrävningen över huvud taget kom till, var att det ska byggas bostäder på platsen och att det finns järnåldersgravar inom området. Till saken hör att det, vid Oppeby Släbro, finns runstenar från samma tidsepok. Eftersom vårt län och dess kristnande är relativt okänt är de fynd som nu gjordes av stort intresse. Det visade sig nämligen att det fanns både s.k. hedniska och typiskt kristna gravsättningar i samma gravhögar i området. Lika intressant, åtminstone med mina mått mätt, är att det bland fynden fanns en välbevarad urna i Östersjökeramik och ett orientaliskt bältesbeslag, vilket visar att de gravsatta varit på resande fot. Kanske var de rent av migranter?
I vilket fall fick vi i och med detta ytterligare en bekräftelse på att människor alltid rört sig mellan olika platser. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen och Länsstyrelsens roll är att bedöma om tillstånd ska ges att göra ingrepp i en fornlämning. I första hand handlar det om att avgöra om och hur en lagskyddad fornlämning berörs av ny bebyggelse. Steg två handlar om att ta ställning till om fornlämningen ska bevaras eller grävas ut och tas bort. Om det senare blir aktuellt ska den undersökas och dokumenteras. Under hela processen förs en tät dialog mellan inblandade parter. Exploatören måste förstås få en bild av vilka kostnader det kan komma att handla om.
Ibland möter jag människor som tycker att utgrävningar är onödiga, dels för att de menar att de förlänger byggprocessen, dels för att det ökar på redan höga byggkostnader. Samtidigt tänker jag att det är bra att vår lagstiftning ser ut som den gör. I de flesta fall är trots allt en arkeologisk process en liten del av byggkostnaden, särskilt med tanke på den vinst den innebär, vad gäller ny kunskap om historien för nu levande och kommande generationer. För att inte tala om hur intressant en plats blir för en besökare när det visar sig att där finns lämningar som sträcker sig långt bakåt i tiden.
Riktigt bra är det därför när forntida lämningar kan bevaras och bli en del av t.ex. ett rekreationsområde bland nya bostadshus. Ett bra exempel på detta finns i ett stort, planerat bostadsområde i Mariefred. Historiska lämningar väcker nyfikenhet. Under min semester ska jag åka söderut och bl.a. besöka Ales stenar. Skåne har liksom Södermanland en spännande historia. Vårt län är ett av de län i landet som har flest fornminnen. Värt att värna och känna stolthet över anser jag!
Liselott Hagberg
Landshövding
Länsstyrelsen i Södermanlands län