Gräv ner skammen – vi måste tala om fetman

Runt 9 000 svenskar dör årligen av fetma och övervikt – dödstal som kan jämföras med coronapandemins offer. Sörmland hör till de län med högst BMI. Och jag är en av dem som kämpar.

David Qviström arbetar som nyhetschef på Södermanlands Nyheter i Nyköping, en del av Sörmlands Media, och arbetsleder artikelserien "Det feta Sörmland".

David Qviström arbetar som nyhetschef på Södermanlands Nyheter i Nyköping, en del av Sörmlands Media, och arbetsleder artikelserien "Det feta Sörmland".

Foto: Jens Alvin

Sörmland2021-10-23 07:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Till slut lyckades jag gå ner 25 kilo – mödosamt, och under ett par års tid.

Insikten drabbade mig genom ett fotografi: Gestalten i shorts och t-shirt på en exotisk strand som skulle se härlig ut hade visserligen mina drag – men i övrigt stod där en främmande kropp, en som inte alls liknade min självbild. Självbedrägeriet kan vara magnifikt när maten handlar om ångest, drifter, belöning och bekräftelse. 

På sistone en rekyl tillbaka upp ett antal kilo. Livet igenom denna jo-jo-färd upp eller ner, och med viktcyklerna också känslan för kroppen: förakt, skam, ibland stolthet. Självupptagenheten kan bli stor för oss som kämpar. Inte ens perioderna av slim och fit och timtals joggande i skogen rår riktigt på den saken, för fetknoppen regerar fortfarande inne i skallen.

Någon som känner igen sig?

Vi lever i en välsignad tid då föda i den rika världen finns i överflöd – samtidigt som den genetiska stenåldersmänniskan inombords äter för att bunkra kalorier så mycket det bara går, innan vintern kommer och maten tar slut.

Och det är en missmatch som vi inte fixar. 

Enligt Folkhälsomyndigheten dör 9 000 svenskar årligen direkt på grund av fetma och övervikt. Varje år skördar med andra ord fetmaepidemin tragiskt nog dödsoffer på samma nivå som covid-19 de senaste ett och ett halvt åren. 

Sörmland hör till de län med högst genomsnittligt BMI i landet. Vi har till och med börjat anpassa den fysiska miljön till att vi blir allt tyngre. Ambulanser. Klädstorlekar. Till och med dödshanteringen.

Självklart måste tidningen belysa det.

Ändå, och fastän jag själv hör till dem som kämpar, så vrider och vänder jag som nyhetschef på anslaget. Hur skriver vi utan att skapa mer skam hos alla som kämpar med viktproblem?

För jag gissar att det handlar om skam. Trots att tre av fem sörmlänningar är överviktiga eller feta har vi svårt att hitta intervjupersoner som vill tala öppet om attityder, kroppen, kampen – eller som kanske tycker att kroppsfixeringen är mer osund än överkilona. 

Är det dig vi borde intervjua? Vill du vara med och gräva ner skammen? Hör av dig i så fall (länk till tipsformulär)!

Minns detta självklara när du läser våra artiklar: Att reducera en människa till enbart en egenskap är ovärdigt. Fetma är ett hälsoproblem, men människovärde beror inte på vilken kroppsform vi har.