Upprinnelsen till boken ”Nyköpings lasarett – vårdens utveckling under 1800-talet, de medicinska genombrottens tid” började redan på 1990-talet.
– Jag jobbade med att digitalisera sjukvårdens medicinska journaler vilket gav mig en inblick i det enorma och mycket välbevarade arkiv som Landstinget Sörmland visade sig ha, berättar 86-årige Roland Sahl, tidigare överläkare på Nyköpings lasarett.
I arkivet visade det sig finnas så kallade ”liggare”, ett slags dåtida journalsystem med kortfattade medicinska anteckningar om varje patient som behandlats. Större delen av 1800-talet finns dokumenterat.
– Ju mer material jag läste desto mer intressant blev det, säger Sahl som på allvar började sammanställa upptäckterna i arkiven 2007, i samarbete med nypensionerade kollegan och vännen Henning Höjer.
Tanken var att försöka ta reda på när de medicinska framsteg som gjordes under 1800-talet började användas i Nyköping. 1846 uppfanns narkosen, vilket gjorde det möjligt att operera utan smärta. Strax därpå följde utvecklingen av anti- och aseptik vilket förhindrade sårinfektioner.
Arkivet visade sig vara en guldgruva för två pensionerade läkare med tid och intresse.
Den 9 september 1848, två år efter att narkosen uppfanns i Boston, sövdes den förste patienten i Nyköping. Det var drängen Arvid Jonsson från Ehrendal som hade råkat fastna med sin ena arm i ett tröskverk och armben amputerades.
– I liggaren kunde vi läsa att man använde kloroform och att det hela var smärtlöst. Det måste ha varit en fantastisk upplevelse för både patient och personal, säger Roland Sahl som konstaterar att narkosen förvånade både honom och kollegan.
– Att narkosen och övrig ny kunskap kom hit så snabbt från andra länder tyder på att läkarna var rejält på hugget. De var pålästa och snabba och då ska man komma i håg att det rådde både censur, mötesförbud och kunde ta månader att skicka ett brev!
I boken skildras de medicinska framstegen och läsaren får också följa tre kollegor till Sahl och Höjer.
Boken bjuder på en inblick i allt från läkarens vardag till vilka patienterna på sjukhuset var och även hur samhället såg ut.
– Läkarna hade ständig jour och fick aldrig lämna Nyköping. Deras arbete ledde dock till att sjukvården i Nyköping verkligen låg i framkant. Ett fint bevis på vikten av fri tillgång till ny kunskap och hur viktigt det är att rekrytera bra drivande medicinska ledare till mindre lasarett, säger Roland Sahl.