Boken blir uppföljaren till den hyllade boken om uppbyggnaden av staden efter rysshärjningen 1719 "Nyköping under 300 år – spåren från återuppbyggnaden efter rysshärjningen 1719" och behandlar kvarteret Guldsmeden på Öster. Tanken var att området skulle skildras i den första boken. Men det gick inte att hinna med, berättar Göran Hedin.
– Vi upptäckte att det fanns ett område i staden som var så intressant att vi inte hann med att undersöka det. Här fanns det mer att hämta än vad vi hann få med i boken, säger han.
Kvarteret Guldsmeden utgjorde till följd av närheten till broförbindelsen till Stora torget och vattnet i Nyköpingsån en attraktiv stadsdel för hantverkare att tidigt etablera sig i. Här fanns bryggerier, färgerier och tvätterier och gav bland annat upphov till att staden fick en fördubblad folkmängd inom 30 år från 1880 till 1910. Men det mest uppseendeväckande var att det funnits ett lasarett från 1700-talet på platsen, berättar Göran Hedin. Idag finns det inte kvar ett enda spår av den.
– Vi tänkte så här: Det har alltså legat ett länslasarett i det här området i hundra år? Det måste vi skriva mer om. Halva kvarteret var ett lasarettsområde där vi inte har ett enda spår utav, säger Göran Hedin.
Boken innehåller bilder, framtagna av Assar Alexandersson, på gamla byggnader i området som inte längre finns. Där läggs stort fokus på det gamla lasarettet vars sista beståndsdelar jämnades med marken 1965. Idag står det affärs-, kontors- och bostadsfastigheter på platsen. Syftet med boken är att öka medvetenheten kring stadens kulturhistoria, berättar Göran Hedin.
– De flesta inflyttade under 70- och 80-talet i Nyköping har inte förknippat området med att det har legat ett lasarett där, säger han.
Eva Andersson vid Nyköpings hembygdsförening, vilka är förläggare för boken, säger att det hade behövts fler huskramare för sisådär 50 år sedan när byggnad efter byggnad revs i staden.
– Det har försvunnit fantastiska värden i Nyköping som mycket väl kunde bevarats. Idag förstår alla vikten av den här historien. Äntligen är det inne att vara intresserad av kulturhistoria och kulturhistoriska byggnader. Många Nyköpingsbor kommer att läsa boken och undra om byggnaderna verkligen funnits i Nyköping. Tittar man på Östra storgatan ser det ju inte ut på det här viset längre, säger hon.