Förhören med Lasermannen blir teater

Lasermannens attentat i början av 1990-talet satte skrÀck i ett helt land. 30 Är efter det att John Ausonius fick sin dom omvandlas polisförhören med honom nu till teater.
–Det finns skrĂ€mmande paralleller till vĂ„r tid, sĂ€ger regissören AndrĂ© Christenson.

SkÄdespelaren Joel Spira som Lasermannen. Pressbild.

SkÄdespelaren Joel Spira som Lasermannen. Pressbild.

Foto: Robert Eldrim

Kultur2023-03-22 05:00

John Ausonius kallades för Lasermannen efter det lasersikte han anvÀnde nÀr han under det tidiga 1990-talet sköt sammanlagt elva mÀnniskor i Sverige. En person avledoch tio överlevde, och gemensamt för samtliga offer var att de hade mörkt hÄr eller var mörkhyade.

Nu gör André Christenson och Tim Dillman, som Àven ligger bakom den populÀra podcasten "Förhörsrummet", true crime-teater av polisförhören med Ausonius. Det Àr första gÄngen som de autentiska förhörsprotokollen dramatiseras, och skÄdespelaren Joel Spira spelar Ausonius i förestÀllningen som sÀtts upp pÄ Cirkus i Stockholm i höst.

Paralleller

Christenson och Dillman har lÀnge tÀnkt att det gömmer sig en liveförestÀllning i berÀttelsen om Lasermannen. Bland annat för att hans tankegÄngar Äterspeglas i samhÀllet Àven i dag.

– Det finns sĂ„ mĂ„nga skrĂ€mmande paralleller mellan det tidiga 90-talet och vĂ„r tid med de ökade rasistiska tongĂ„ngarna. Ausonius verkade precis efter en flyktingvĂ„g, Ny Demokrati startades och det var lĂ„gkonjunktur, sĂ€ger Christenson och fortsĂ€tter:

– Vi vill inte skriva publiken pĂ„ nĂ€san, men genom att följa förhören pĂ„ scenen kan man fĂ„ ett slags förstĂ„else för samtiden. Hur har vi det egentligen? Hur pratar vi med varandra? Vilka tongĂ„ngar har vi mellan varandra?

Carl Bildt medverkar

PÄ scenen i "Lasermannen" gestaltas enbart Ausonius samt tvÄ förhörsledare. Men i form av förinspelat material medverkar Àven journalisten Gellert Tamas som skrev boken "Lasermannen: En berÀttelse om Sverige" 2002 samt polisen Jan Olsson som ledde jakten pÄ Ausonius. Det gör Àven Carl Bildt, som vid tiden för brotten var Sveriges statsminister.

Bildt minns "en komplicerad tid" i början av 1990-talet:

– Det var ett betydande antal som kom till Sverige och flyktingpolitiken hade blivit kontroversiell. Det var en plötslig förĂ€ndring som intrĂ€ffade, och dĂ„ blir det ofta en reaktion i samhĂ€llet. Det var nĂ„got man inte var van vid och mĂ„nga var frĂ„gande. Det var lĂ€tt för dem som var flyktingfientliga att utnyttja detta, sĂ€ger han.

Bildt minns Àven hur det lÀnge var ovisst om det rörde sig om en och samma gÀrningsman, och hur röster höjdes för att Sverige plötsligt hade fÄtt en vÄg av vÄldsverkare som ville skjuta invandrare.

– Men det trodde aldrig jag. Och nĂ€r det visade sig att det var en ensam gĂ€rningsman var jag vĂ€ldigt tvekande inför att hĂ„lla det tal till nationen som jag senare till slut höll. Jag misstĂ€nkte att han sökte uppmĂ€rksamhet, och att ett tv-tal frĂ„n mig skulle trigga honom Ă€nnu mer, sĂ€ger han.

Locka teaterovana

André Christenson tror att "Lasermannen" dels kommer att locka "Förhörsrummets" lyssnare till Cirkus, men Àven en annan publik.

– Jag hoppas att mĂ€nniskor som Ă€r intresserade av true crime och verkliga brott och som kanske inte nödvĂ€ndigtvis lyssnar pĂ„ en podcast vill komma. Och folk som kanske inte Ă€r sĂ„ teatervana, sĂ€ger han.

"Lasermannen" har premiÀr den 29 september.

Fakta: Lasermannen

Mellan augusti 1991 och januari 1992 sköt John Ausonius sammanlagt elva personer vid olika attentat i Stockholm och Uppsala.

En person avled och flera fick skador för livet.

Attentaten föranledde en massiv polisinsats, som har jÀmförts med den efter Palmemordet. Ausonius greps sommaren 1992 i samband med att han rÄnade en bank.

Bevisen rÀckte inte för att fÀlla Ausonius pÄ samtliga Ätalspunkter, men han dömdes mot sitt nekande till livstids fÀngelse för ett mord, nio mordförsök och nio grova rÄn.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!