Det var sommarfenomenet som ingen hade kunnat förutse: att en dockrosa satir och ett tungt stycke 1900-talshistoria skulle bli bĂ€sta kompisar pĂ„ bio. Men internetskĂ€mtet âBarbenheimerâ, som skojade med kontrasterna mellan tvĂ„ bioaktuella filmer (Greta Gerwigs âBarbieâ och Christopher Nolans âOppenheimerâ), förvandlades till en folkrörelse som lockade horder av biobesökare.
Lars-Eric Bjelkström Ă€r chef för Bio Drakstaden i Sundsvall, och han beskriver Ă„rets biosommar som âfantastiskâ.
ââOch vilken kovĂ€ndning! I juni var det soligt och vi hade nĂ€stan noll publik. Och sĂ„ kom Barbenheimer samtidigt som regnet, och dĂ„ vĂ€llde folk in. Plötsligt var det skyar av rosa i foajĂ©n â och en del besökare gick hem och bytte om till kostym för att se âOppenheimerâ pĂ„ kvĂ€llen, berĂ€ttar han.
Fördubblade arbetsstyrkan
Det blev lite kaotiskt de dĂ€r första veckorna, nĂ€r Bio Drakstaden â i likhet med mĂ„nga andra svenska biografer â snabbt fick fördubbla arbetsstyrkan och Ă€ndĂ„ hade svĂ„rt att möta publiktrycket. Ingen hade rĂ€knat med att 700 000 svenskar skulle lösa biljett till âBarbieâ (och en halv miljon till âOppenheimerâ). Biosommaren började snarare i moll, med blygsamma siffror för storfilmer som âThe Flashâ och den femte âIndiana Jonesâ-filmen.
ââDet kommer mycket stora filmer, som det pratas om pĂ„ tv och som syns i reklam pĂ„ stan. Och nördarna kommer pĂ„ premiĂ€rhelgen, men sedan dör intresset ut ganska snabbt. Det har blivit ett större motstĂ„nd mot att gĂ„ pĂ„ bio, man tittar hellre pĂ„ Netflix hemma, sĂ€ger Lars-Eric Bjelkström.
Att biografnĂ€ringen har tagit stryk av strömningsrevolutionen Ă€r inget nytt, och krisen har fördjupats av pandemin. Men med âBarbenheimerâ verkar spiralen ha vĂ€nt uppĂ„t, Ă„tminstone tillfĂ€lligt. Filmjournalisten Christina Jeurling Birro, som bevakar Hollywood i bland annat SVT och podden âPop Culture Confidentialâ, tror att det Ă€r viktigt att filmbranschen inte drar fel slutsatser av fenomenet.
ââSvaret Ă€r inte ânu gör vi hundra filmer om leksakerâ, utan att man vĂ„gar tĂ€nka nytt. Som att ge en feministisk indieregissör som Greta Gerwig 145 miljoner dollar för att göra en film om Barbie. Det Ă€r vĂ€ldigt sĂ€llan Hollywood vĂ„gar ta sprĂ„nget, sĂ€ger hon.
"Unga flockades till filmen"
Den ovĂ€ntade kombinationen Greta Gerwig och Barbie skapade tidigt den internethajp som skulle utmynna i âBarbenheimerâ. Christina Jeurling Birro jĂ€mför med förra Ă„rets stora snackis âEverything everywhere all at onceâ, en oberoende film med minimal budget som blev en ovĂ€ntad biosuccĂ© och kammade hem sju Oscarstatyetter.
ââUnga mĂ€nniskor flockades till filmen. Den var sĂ„ crazy och sĂ„ speciell att alla sa âjag kan inte ens förklara â du mĂ„ste gĂ„ och se denâ. I dag Ă€r djungeltelegrafen mycket viktigare för en films framgĂ„ng Ă€n en tidningsanalys pĂ„ fem sidor.
Lars-Eric Bjelkström pĂ„ Bio Drakstaden mĂ€rker att det pĂ„gĂ„r en diskussion om filmer utanför tidningssidorna och tv-rutan, som driver publik till biograferna â sĂ€rskilt bland unga. Han fĂ„r samtal och mejl frĂ„n tonĂ„ringar som frĂ„gar efter specifika filmer, som filmerna i romance-serien âAfterâ. SkrĂ€ckfilmer med minimala marknadsföringsbudgetar kan dra storpublik bland de yngre, som influeraren Joakim Lundells kommande skrĂ€ckfilm âCanceledâ.
ââHan kommer hit till premiĂ€ren och nĂ€stan alla 356 biljetter Ă€r redan sĂ„lda â han har en otrolig fanbase som rör sig lite under radarn.
I höst hĂ€nger dock nya mörka moln över biograferna, med en skĂ„despelarstrejk i Hollywood som kan pĂ„gĂ„ Ă€nda in i 2024. En del filmer har redan stĂ€llts in, men konsekvenserna Ă€r svĂ„röverblickbara eftersom det som brukade funka pĂ„ bio â Marvelmastodonter och flĂ€skiga actionfilmer â inte lĂ€ngre lyckas locka den riktigt stora publiken.
"Hajen" i Àventyrsbadet
Medan Hollywood till stor del hĂ„ller fast vid gamla recept (flera nya filmer om leksaker Ă€r pĂ„ gĂ„ng) fĂ„r de svenska biograferna försöka hĂ„va in besökare med annat Ă€n nyskapande filmer. VIP-salonger med extra sköna stolar dĂ€r man kan bestĂ€lla mat och vin har visats sig vara ett vinnande koncept. I Sundsvall sĂ„lde man ut en visning av âHajenâ pĂ„ stadens Ă€ventyrsbad, dĂ€r besökarna kunde se filmen frĂ„n en flytande fĂ„tölj.
En som har gott hopp om framtiden Ă€r filmregissören Axel Ăhman. Mitt i denna turbulenta tid startar han ny biografverksamhet i anrika FĂ„gel BlĂ„ pĂ„ Ăstermalm i Stockholm, dĂ€r Ingmar Bergman sĂ„g film som barn.
ââDet finns 70 000 mĂ€nniskor i stadsdelen, sĂ„ nog ska vi kunna fylla en salong med 126 platser. I allt skrollande finns det en törst efter kollektiv underhĂ„llning, att fĂ„ vara ute bland folk och vara en del av nĂ„got, att kulturen levs i kroppen. Jag tror att mĂ€nniskor har ett behov av det, sĂ€ger han.
Vad tror du att biograferna kan lĂ€ra sig av âBarbenheimerâ?
ââJag tror att det handlar om hur vi pratar om film. âBarbenheimerâ visar vad som kan hĂ€nda nĂ€r du paketerar nĂ„got pĂ„ ett spĂ€nnande, intressant och attraktivt sĂ€tt, som kĂ€nns i zeitgeisten. Det kan man göra med alla bra filmer.