Var och en av de fem Fogelstadkvinnorna presenteras i utställningen. En är Ada Nilsson, som var pionjär som kvinnlig läkare och sexualupplysare. I hennes lägenhet hade Tidevarvet sin redaktion.
I nyrenoverade lokaler i det gamla mejeriet på godset Fogelstad i Julita har Kulturföreningen Fogelstad skapat en utställning som berättar om fem märkvärdiga kvinnor och en spännande epok.
1919 beslutade Sveriges riksdag att införa allmän rösträtt i Sverige. 1921 ägde det första riksdagsvalet rum där kvinnor fick rösta. För första gången kunde man även lägga sin röst på kvinnliga kandidater. Fem kvinnor valdes in i riksdagens två kammare. En av dem var Elisabeth Tamm.
Hon ägde Fogelstad där hon bedrev lantbruk och hade 250 anställda. Dessutom var hon aktiv i kommun och landstingspolitiken i Sörmland. Nu ville hon gå vidare och tog initiativ till ett möte med fyra kvinnor vars vägar hade korsats under rösträttskampen. De var Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson och Honorine Hermelin, var och en framstående pionjärer inom sina områden.
Fogelstadkvinnorna var Elisabeth Tamm, Elin Wägner, Honorine Hermelin, Kerstin Hesselgren och Ada Nilsson. Tillsammans gjorde de stora insatser för svenska kvinnors inmarsch i det offentliga livet.
Våren 1922 samlades alla de fem för första gången. Mötet skedde just på Fogelstad. Då bildades Fogelstadgruppen, eller "konstellationen" som de själva kallade sig, som kom att få avgörande betydelse för kvinnors intåg i den svenska offentligheten.
– Elisabeth Tamm har betytt väldigt mycket, som en drivande person och som finansiär, säger Ebba Johannesson från Kulturföreningen Fogelstad.
Fogelstadgruppen insåg att för att för att fler kvinnor skulle våga och kunna ta plats i politiken och offentligheten behövdes insatser för att utbilda och gjuta mod i dem. Tillsammans startade kamraterna i konstellationen 1925 den Kvinnliga Medborgarskolan som höll sommarkurser för kvinnor på Fogelstad ända fram till år 1954. Skolan hade en alldeles egen pedagogik som rymde allt från rollspel till körsång.
– Skolan var politiskt obunden. Eleverna kom från alla samhällsklasser och var en salig blandning. Framstående kulturpersonligheter som Moa Martinson och Siri Derkert var elever, men de flesta var lärare och industriarbetare, och många tog sedan plats i politiken, berättar Kristna Malmnäs.
– Under 1940-talet hade 50 procent av kvinnorna som satt i riksdagen gått här, säger Ebba Johannesson.
Tamburinerna och noterna är autentiska föremål som användes av deltagarna i Kvinnliga Medborgarskolan. Musik och körsång var en viktig del av undervisningen. Det gällde att "hitta sin röst".
I utställningen, som bygger på fotografier, texter och autentiska föremål från Medborgarskolan, berättas om rösträttskampen, Fogelstadskvinnornas liv, deras tidskrift Tidevarvet och skolan och dess elever.
Museet håller öppet varje lördag och söndag hela sommaren. Inträdet är fritt. Man tar ckså emot förbokade gruppbesök.