Det har hunnit gå flera år sedan Björn Ulvaeus och Benny Andersson överraskande med nyheten att hela Abba-gänget, inklusive Anni-Frid Lyngstad och Agnetha Fältskog hade gått in i studion och spelat in två nya låtar.
Men när tiden gick utan att något hände började i alla fall jag misströsta om att någonsin få höra nytt från min barndoms idoler.
Ska jag vara ärlig hade jag starka misstankar om att perfektionisterna Björn och Benny – när entusiasmen lagt sig över att sammanstråla och skapa musik med "tjejerna", som Benny uttryckte det – hade fått kalla fötter och ångrat sig. Kanske lät det helt enkelt inte så bra som de hoppats?
I stället var det tvärtom. För en vecka sedan började snacket gå om att det skulle bli en release på torsdagskvällen.
När jag satt på tåget hem från jobbet den dagen kände jag hur hela jag började rysa av både nyfikenhet och fasa.
I 40 år har "Dancing Queen", "Voulez-vous" och "Mamma Mia" gjort mig glad och sugen på att sjunga, dansa och hänga med mina tjejkompisar. Tänk om Abba i 2021 års upplaga på något sätt skulle orsaka en störning i det magiska kraftfält som omger gruppens odödliga låtar?
Nu har vi i alla fall fått två nya Abbalåtar.
En är den mäktiga och vemodiga "I Still Have Faith In You", en fem minuter lång pampig powerballad med Frida på leadsång. Hennes röst är aningen hes och bräcklig men fortfarande unik och uttrycksfull. Och när Agnetha stämmer in den i de stora refrängerna, ja då får i alla fall jag tårar i ögonen. Som jag har längtat efter att höra dem sjunga tillsammans igen! Det är magiskt.
Ju mer jag lyssnar på den här låten desto bättre blir den. Björn Ulvaeus text och Benny Anderssons musik har många lager och bygger en brygga mellan då och nu. Djupet, närvaron, tyngden och skörheten som Anni-Frid Lyngstad bidrar med gör att "I Still Have Faith In You" blir så mycket mer än återblickande nostalgi. Hennes röst och gestaltning av texten fyller det fyra decennier långa glappet i tiden mellan uppbrottet och återföreningen.
Och när jag tittar på den video som klippts ihop till låten blir jag glad. Här flimrar bilder förbi som ger en ny bild av Abba. En som fokuserar på det roliga och glädjefyllda med att ha ett band och jobba tillsammans och visar ett systerskap mellan Anni-Frid och Agnetha som dåtidens medier aldrig förmedlade. I stället skildrades deras inbördes relation som aningen komplicerad och präglad av konkurrens.
Den andra sången, "Don´t Shut Me Down", är en klassisk diskopoplåt med Agnetha som huvudsångare. Samma sak här, det hörs att hon är äldre och lite ringrostig, men det är ändå otvetydigt Agnetha Fältskog, mästaren på frasering och att förmedla känslor.
Jag skulle ljuga om jag sa att de nya inspelningarna håller samma nivå som när Abba stod på sin absoluta topp i slutet av 1970-talet. Det hade varit att begära det omöjliga. De har inte haft något att bevisa eller anledning att pressa sig stenhårt och jobba dygnet runt i studion.
Detta är Abbas lustprojekt på äldre dagar. I stället för något nyskapande har vi fått en värdig sammanfattning av vad Abba var och ett fint tillägg till gruppens magnifika bidrag till populärkulturen.
Vi ska vara tacksamma att de ville ge ut det och dela det med oss. Och mer ska det bli! Den 5 november släpper Abba ett helt nytt album, "Voyage", som innehåller tio låtar.