Pumpalyktor är en vidareutveckling av den gamla keltiska traditionen att karva ut ljuslyktor i kålrötter.
Halloween är över oss och har varit så flera veckor nu. Varenda kommun med självaktning förser numera sina rondeller med spöken, gravstenar och skelett. Fladdermössen flyger lågt och spindelväven hänger tät.
Själv älskar jag pumpor. Och ljuslyktor. Och orange. Häxhattar är inte heller fel. Passar mig utmärkt till både kynne och huvudknopp.
När häxan själv får välja är förstukvisten packad med pumpor i olika storlekar i slutet av oktober.
"Ska du fira Halloween? Tänk på att inte visa dig offentligt med vapenliknande föremål. Våldshändelser har inträffat där barn har varit förövare" skriver polisen i vår region på sin hemsida.
Uppenbarligen håller vi på att ta efter allt, och då menar jag PRECIS ALLT, som kommer från USA. Även skräcken för att någon ond clown ska ha en kulspruta gömd under Halloween-kostymen.
Fortsätter det så här så här kanske nästa steg blir att låta Mälarsjukhusets röntgenavdelning skanna av godiset som ungarna får när de är ute och "trick or treatar".
För många Herrans år sedan bodde jag ett år i häxkonsternas högborg, alltså i Athens, Ohio. Hålan sades vara extra utsatt för mörka krafter eftersom fem kyrkogårdar bildade ett pentagram runt stan. I toppen på femuddingen tronade kyrkogården där den lokale bödeln en gång begravts.
Därför spökades det så in i bomben i Athens. Och värst var det förstås på Halloween, den 31 oktober. Horder av nyfikna Halloween-firare drog till stan för att efter bästa förmåga skrämma skiten ur varandra.
Ur trädgårdarnas gräsmattor stack blodiga lik, skelett och kistor upp. I äppelträden dinglade döskallar och självmördare om vart annat. Ju makabrare desto bättre.
Allt detta var förstås en smula omskakande för den som tidigare bara läst om den gamla keltiska traditionen att karva ut ljuslyktor i kålrötter. En vana som irländska immigranter tog med sig till USA. I brist på kålrötter använde de sig av den nya kontinentens inhemska gurkväxter.
Halloween-dekoration.
Sedan dess har mängder av tidigare okända sedvänjor tagit sig över Atlanten och gjort sig hemtama i Sverige. Alla hjärtans dag är en, baby-showers en annan. För att inte tala om no go-zones, skjutningar och de fåniga ankelsockorna.
Kanske är det bara en tidsfråga innan vi också får se det fenomen som chockade mest i Ohio: Att sjukhusens röntgenavdelningar höll extra-öppet under hela Halloweennatten för att kolla upp det godis som ungarna fått under sina turer mellan husen.
Rykten påstod att diverse sadister höll julafton på Halloween och gömde rakblad och annat vasst i godiset för att skada barnen. Rykten som satte skräck i både föräldrar och myndigheter.
Tydligen har väldigt få rakblad hittats på detta sätt genom åren. Noterar ändå att en hel del amerikanska sjukhus fortfarande erbjuder denna Halloween-service. Trots att de reella farorna är av annat slag: Att skära sig på kniven vid pumpakarvandet, att drabbas av allergisk chock vid förtärandet av olämpligt snask eller att sätta fjutt på Halloween-kostymer i eldfängt material. Farligast av allt är, som vanligt, trafiken. Tre gånger så många amerikanska barn blir påkörda den 31 oktober jämfört med andra kvällar.
Makabert Halloween-pynt. Denna bild är dock från krematoriet i Skövde.
Som sagt, pumpor, ljuslyktor och häxhattar är bara trevligt. Men vid veckans simtur hade det bullats upp med gravstenar och likkistor även vid bassängkanten.
Det kanske är bra att påminnas om sin dödlighet även när man crawlar. Ändå är det ungefär där min Halloween-gräns går. Att simma med lik känns inte helt fräscht.