Tv-serien "The Queen's gambit" är godis för schacknördar - och alla andra också, skriver krönikör Catarina Nitz.
Bönder, löpare, torn och drottning... Jag har aldrig spelat ett enda parti schack. Min största erfarenhet av spelet är de hett eftertraktade svartvitrutiga byxorna som jag aldrig fick i tonåren och ett nylagt köksgolv som vi tvingades riva upp när grannen fick vattenläcka.
Därför dröjde det någon vecka innan jag tog mig tid att se den omtalade serien "The Queen's gambit", som handlar om en föräldralös flicka som växer upp på ett barnhem och visar sig vara ett schackgeni.
Det är en hjärtskärande och samtidigt hoppingivande berättelse som bygger på en roman av Walter Tevis. Visst är den späckad med nördiga schackdetaljer, som fått de invigda att gå i spinn. Men mest är "The Queen's gambit" en allmänmänsklig historia som aldrig blir sentimental eller tappar sin stringens.
Huvudrollen som Beth Harmon spelas av den karismatiska skådespelaren Anya Taylor-Joy, som är omöjlig att slita blicken ifrån så fort hon är i bild. Och det är hon nästan hela tiden.
Men serien börjar med att Beth som lite flicka förs till ett barnhem. Hon är svårt traumatiserad efter att ha överlevt en bilkrasch i vilken hennes ensamstående mamma har dött. Det är 1950-tal och på barnhemmet gör man det som man tror är det bästa för barnen. Därför är det ingen som pratar med Beth om vad som hänt. Hon får nya kläder, en bädd i en sovsal och (precis som alla på barnhemmet) en mugg med lugnande tabletter varje dag.
En dag får hon gå ner i källaren där hon stöter på Mr Shaibel, en äldre farbror som jobbar som fastighetsskötare och är schackentusiast. Han lär Beth spelet och upptäcker snart att hon har en stor talang.
Deras ordlösa kommunikation över schackbrädet blir en ventil för Beth, en annan fristad är de lugnande tabletterna. Snart har hon utvecklat ett beroende som blir en svårare motståndare att kämpa emot än all världens manliga schackgenier.
Anya Taylor-Joy spelar schackgeniet Beth Harmon som tampas med sina schackmotståndare, sin trasiga uppväxt och sina missbruksproblem.
Den fortsatta handlingen rymmer förstås en massa schackpartier och turneringar. Men också Beth's personliga livsresa genom en mansdominerad värld. Hon tvingas tackla det mesta på egen hand, men hittar också mänsklig värme och stöd på de mest oväntade ställen.
"The Queen's gambit" utspelar sig huvudsakligen under 1960-talet och under ytan bubblar den andra vågens feminism och ungdoms- och populärkulturens framväxt. Kläder och musik har en framträdande roll i serien – soundtracket är otroligt bra. Missa inte!