Yttrandefrihetens ABC
F – som i Falsk information
Filmer som sägs visa en sak, men som handlar om något helt annat. Bilder som arrangeras för att utmåla motståndaren som mer ondskefull. Faktauppgifter om antalet döda och sårade som friseras för att gynna den egna sidan.
Kriget i Ukraina har med brutal tydlighet visat vad falsk information är. Och vad den kan åstadkomma.
I Ryssland får kriget inte ens kallas för krig. Till och med ryska elitidrottare, som borde ha lätt att följa internationella medier, har valt att kalla det för ”räddningsoperation”, helt i linje med Putins önskan.
Men falsk information är tyvärr inte begränsad till akuta lägen som det vi nu befinner oss i. Tvärtom har det under många år varit ett av de främsta verktygen för de krafter som vill undergräva demokratin, och ytterst även yttrandefriheten.
För några år sedan publicerade Journal of strategic studies en rapport som kartlade 27 operationer från rysk sida för att påverka den svenska debatten. Det handlade bland annat om att sprida ett falskt rykte om att Carl Bildt skulle bli premiärminister i Ukraina och om den falska, men i debatten ofta använda uppgiften att Sveriges värdlandsavtal med Nato skulle tvinga Sverige att acceptera kärnvapen på svensk mark.
Inget av detta var sant.
I länder som Ryssland är nog de flesta invånare medvetna om att de inte kan tro eller lita på det de statliga medierna skickar ut.
På samma sätt är de flesta som får sina nyheter från internet nog ganska skeptiskt inställda till uppgifter som sprids utan säker källa. Rykten är trots allt bara rykten, och bara för att man delar dem vidare i sina sociala medier betyder det inte att man köper det som fakta.
Men det är inte heller det som är poängen med falsk information och påverkanskampanjer. Målet är något helt annat.
För det första handlar det om att så tvivel. Utan eld ingen rök. Sverige kanske inte måste härbärgera kärnvapen, men något fuffens är det nog. Vad döljer de? Falsk information talar till allas vår inre konspirationsteoretiker.
För det andra handlar det om att destabilisera sanningen som sådan. Vi vet att vi inte ska tro på informationen från ryska trollfabriker eller extremhögerns sajter på nätet.
Men kan vi då egentligen tro på något?
Det är kanske det allra farligaste effekten av vår tids flodvåg av fake news på nätet. Att verkligheten blir relativ. En fråga om åsikter eftersom det ändå finns så många uppgifter som pekar åt olika håll.
När vi tror det. Då har trollen vunnit.