SÄ fort jag slÄr pÄ radion Àr den dÀr, Joakim Bergs röst.
Jag lÀser citatet för min flickvÀn för hundrade gÄngen.
Sedan jag skrev sÄ i min recension av Joakim Bergs senaste album Àr hans röst det enda som hörts i radio. SlutklÀmmen pÄ min recension av albumet har satt tonen för nÄgot som blivit the story of my life den hÀr försommaren:
Jag har haft fel vÀldigt mycket.
NÀr kriget i Ukraina en dag ledde till seriösa samtal i media om att Sverige skulle kunna gÄ med i Nato blev jag plötsligt besinningslöst intresserad av stridsflyg, krigsskepp och framför allt ubÄtar. Dessa krigens instrument har aldrig intresserat mig tidigare, men plötsligt fanns alltsÄ en reell möjlighet att lÀget i vÀrlden skulle eskalera sÄ lÄngt att de skulle kunna anvÀndas pÄ en plats nÀra mig.
Jag kollade pÄ hundratals videos pÄ internet om livet pÄ militÀra stridsubÄtar.
Jag strÀcklÀste "Jakten pÄ Röd oktober" av Tom Clancy.
Jag tĂ€nkte hela tiden: "Ăsch. Jag kommer aldrig fĂ„ se stridsfartyg i verkligheten".
Jag hade fel.
I samband med en militÀrövning ankrade nyligen det enorma amerikanska stridsfartyget USS Kearsarge vid Slussen i Stockholm, tillsammans med ett stort antal örlogsfartyg och till och med en ubÄt. Jag slÀpade med min flickvÀn in till stan, sa att vi mÄste se ÄbÀket med egna ögon.
Det var otroligt.
Plötsligt lÄg den dÀr jag kunde se den med egna ögon. HMS Gotland. Kuslig och dödlig. Bredvid lÄg det amerikanska stridsfartyget USS Kearsarge, som nÀstan hade en egen dragningskraft. Det var omöjligt att vÀnda bort blicken.
Efter att ha lÀst Clancys roman och bara förestÀllt mig dessa vidunder för mitt inre var Äsynen av monstren helt sjuk. Dag och natt cyklade vi förbi, vid flera tillfÀllen. PÄ vÀg till luncher och frÄn middagar. Man fick huka sig under militÀrskeppens blotta nÀrvaro. Jag tÀnkte pÄ hur Skorpan beskriver Tengils rike i "Bröderna LejonhjÀrta": som hemskt och skönt.
Ăven hemma i tv-soffan fortsĂ€tter jag ha fel.
Vi ser pÄ "Fartblinda" med Julia Ragnarsson och Matias Varela. Serien utspelar sig till stor den i Högdalen, söder om Stockholm, dÀr jag spenderat mycket tid.
â Jag vet exakt var det dĂ€r Ă€r! utbrister jag nĂ€r Ragnarsson kliver in i sin port pĂ„ SkebokvarnsvĂ€gen.
NÀsta dag slÀpar jag med mig min flickvÀn för att titta pÄ huset, men jag kan inte hitta det. Hon föreslÄr hon att vi ska ge upp och istÀllet ta med hennes grill pÄ en cykeltur ner till vattnet.
â Grillen kommer aldrig fĂ„ plats pĂ„ pakethĂ„llaren, sĂ€ger jag.
Men jag hade fel. Den passar perfekt.
Och allt sker till tonerna av Joakim Bergs nya album, pÄ Àndlös repeat pÄ hitlistorna.
Jag sa att det aldrig skulle gÄ, men blev motbevisad.