När Netflix äntligen släpper sin första afrikanska originalserie är det action som gäller.
"Queen Sono" börjar på ön Zanzibar i bästa James Bond-stil. Huvudpersonen, den unga snygga kvinnliga agenten Queen Sono, lyckas genom att bland annat kasta chilifrukter på en grill och byta sina designerkläder mot en ung flickas traditionella klänning, skaffa fram viktiga underrättelser. I nästa scen befinner sig Queen i Johannesburg på väg till jobbet på en ihopfällbar minicykel.
Det är klyschigt och luktar 1970-tal lång väg, samtidigt som det är jättesnyggt, trendigt och framför allt urbant.
Queen Sono är agent för den sydafrikanska underrättelsetjänsten. Hennes mor var en känd frihetskämpe som mördades på 1990-talet. Nu verkar det som om mannen som dömdes för mordet ska släppas ur fängelset. Det leder till att det reses frågetecken om vem eller vilka som egentligen låg bakom mordet och Queen Sono börjar nysta i det.
Redan i första avsnittet hinner Queen Sono bli uppläxad av sin kvinnliga chef, bryta mot sina direktiv, åka bil med sin halvblinda mormor och sätta igång en masskjutning på en mingelfest och byta kläder och språk flera gånger. I serien talas mest engelska men även franska, afrikaans och zulu. Humor blandas med action men det finns också allvar i botten.
"Queen Sono" handlar dels om Queen Sonos privata jakt på sin mammas mördare och dels om hennes uppdrag som agent, som är att skaffa underrättelser om den afrikanska terrorgruppen Watu Wama, som vinner allt fler anhängare i sin väpnade kamp mot kolonialism och det internationella säkerhetsföretaget Superior Solutions och kopplingar däremellan.
Agenthistorier och actionkomedier är kanske inte mina inte min favoritgenrer och "Queen Sono" håller inte den högsta nivån. Men serien är sevärd ändå. Inte minst för att den visar andra bilder från Afrika än vi är vana vid.
Här är det coola kvinnor i supersnygga kläder som styr och vistas i trendiga storstadsmiljöer som jag också vill vara i. Att Queen Sono har en täckmantel som konsthandlare öppnar ju också för att skapa otroligt fina scenografier kring henne.
Den subtila retrokänslan är också tilltalande, den blir en skön kontrast mot alla bilder av moderna städer och högteknologiska övervakningssystem och kommunikationsmedel.
Dessutom är "Queen Sono" ingen mastodontserie. Första säsongen är i sex delar och går att bränna av i ett svep.