Netflix-serien "Barbarians" vimlar av manliga krigare till fots och till häst.
Tv-serien "Barbarer" eller "Barbarians" som den kallas internationellt, är något för alla oss som inte kan få nog av "Vikings", "The last kingdom" och "Brittania". Det är action med fantasy-inslag, krigare med bar överkropp, coola sminkningar och djurhudar slafsande runt axlarna, utflippade schamaner och siare samt komplicerade fadersrelationer och barn som fostras av motståndarsidan.
"Barbarians har allt det där. Blod skvätter och stridsscenerna är många och brutala, men trots allt detta skiljer sig miniserien om sex avsnitt från till exempel "Vikings" på ganska många punkter.
Till att börja med saknar serien nästan helt kvinnor. Egentligen finns det bara en namngiven kvinnlig karaktär – Thusnelda – hon får å andra sidan stort utrymme.
Det finns heller inga särskilt skruvade karaktärer, sarkastiska repliker eller minsta tillstymmelse till skämt i serien.
Allt är på djupt allvar, kanske för att serieskaparna tycks ha ambitionen att faktiskt berätta om ett historiskt skeende som har haft stor betydelse i byggandet av den tyska identiteten.
"Barbarians" har alltså verklighetsbakgrund och handlar om upprinnelsen till ett stort slag som ägde rum i Teutoburgerskogen (i den nuvarande delstaten Nordrhein-Westfalen) år 9 efter Kristus. Då lyckades en germansk klanhövding vid namn Arminius samla ett antal germanska byar till en gemensam attack mot tre romerska legioner vilka utgjorde ungefär en åttondel av hela den romerska armén. Striden pågick i flera dagar och utgör en milstolpe såväl tyskarnas som det romerska imperiets historia.
Flera av karaktärerna i miniserien har också funnits i verkligheten, som Arminius och Thusnelda och den romerske härföraren Varus. Men serieskaparna har förstås tagit sig dramaturgiska friheter för att göra "Barbarians" till en bred, episk miniserie avsedd för den internationella marknaden.
Upplägget är att Arminius, Thusnelda och den uppdiktade karaktären Folkwin är barndomsvänner i en cheruskisk by. De är alla tre skickliga med svärd, båge och spjut, och knyter starka vänskapsband. Men Arminius far, cheruskernas hövding, Segimer, tvingas en dag lämna sina söner som gisslan till romarna för att bevara freden. Det gör att Arminius skils från sina vänner och förs till Rom där han uppfostras till en romersk härförare.
Arminius (Laurence Rupp) är en verklig historisk person som ska ha lett ett uppror mot romarna i nuvarande Tyskland. Året var 9 efter Kristus.
Thusnelda och Folkwin blir kvar i Germanien och växer upp i skuggan av det romerska imperiet. Som vuxna blir de kära i varandra. Då kommer Arminius tillbaka.
För honom blir tillvaron nu en kamp med sina dubbla lojaliteter till Germanien och Rom, sin, fosterfar Varus och sin biologiske far Segimer och till sina vänner Thusnelda och Folkwin. Det är alltså upplagt för triangeldramer på längden och tvären och en himla massa förvecklingar.
Allt är snyggt gjort och scenerierna vackra suggestiva, med panoreringar ovanifrån över skogen och det enorma romerska tältlägret.
Thusnelda (spelas av (Jeanne Goursaud) är en självständig och modig krigare och strateg, hennes karaktär skulle kunna tävla med Lagertha i "Vikings" alla dagar i veckan. Folkwin (som har efternamnet Wolfspeer och spelas av David Schütter) är en perfekt rebellisk hjälte, vars explosiva humör sätter honom i klistret gång på gång och Arminius (Laurence Rupp) funkar fint som grubblande krigare fast mellan två kulturer.
"Barbarians" kommer nära full pott, men någonstans blir det helt enkelt lite för allvarligt.