Värmechocken: Vad betyder "vackert väder" numera?

Istället för att jaga syndabockar borde vi titta oss själva i spegeln.

Just nu härjar omfattande skogsbränder på flera platser i Europa. Tusentals invånare har evakuerats i sydvästra Frankrike och bränderna har förstört stora arealer mark i Spanien, Grekland och Portugal.

Just nu härjar omfattande skogsbränder på flera platser i Europa. Tusentals invånare har evakuerats i sydvästra Frankrike och bränderna har förstört stora arealer mark i Spanien, Grekland och Portugal.

Foto: Alberto Saiz

Krönika2022-07-21 15:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Följer nyhetsrapporteringen om värme och bränder kajkandes i en segelbåt från 70-talet. En av havets minsta. Självklart har den hjälpmotor. Ingen semesterseglar utan soppa.

Som Noaks ark lär den inte att duga mycket till. En ensam skeppskatt får kanske plats när vattnet stiger, det är allt.

Mirella är det stolta namn briggen bär. (Ok, en brigg är av helt annan kaliber, men ett bokstavsrim lättar alltid upp i eländet.) Känns inte särskilt robust om det skulle blåsa upp till orkan. Hennes namn påminner dessutom om "Spirella" i Ellos-katalogerna från förr. Svårt att tänka sig att en korsett kan föra oss genom klimatkrisen.

Hur som helst ger nyhetsrapporteringen värre sjösjuka än en höststorm.

Den kränger så infernaliskt att man sträcker sig efter kräkpåsen trots att havet ligger blankt som ett nybonat golv.

Å ena sidan: ”Europas länder står i lågor”, ”London hetaste platsen på jorden”, ”Så påverkas hjärnan av värmen”, ”Akut torka hotar ge matkris – vatten ransoneras”.

undefined
Flygresenärer köar på Arlanda flygplats.

Å den andra: Snyft och snörvel om kaoset på Arlanda, om resenärerna som inte kommer iväg ”på sina efterlängtade sommarsemestrar” på grund av brist på säkerhetspersonal. Gråt och tandagnisslan över de som blivit ”strandsatta” – att sitta på en strand är väl inte det sämsta – på sina chartermål sedan piloterna gått i strejk: ”Lille Leon fast i Spanien och hans mediciner håller på att ta slut”, ”Flyget ställdes in – istället väntade en komplicerad 26-timmars resa hem från Italien”.

Jag är själv inte Guds bästa barn, har flugit även efter att Greta Thunberg seglats över Atlanten, men ändå: Är det numera en förmildrande omständighet och helt OK att bränna isberg bara för att semestern är ”efterlängtad”? Andra frågor som inställer sig: Kan inte lille Leon gå till doktorn i Spanien, den spanska läkarutbildningen är lika EU-godkänd som den svenska. Och var det verkligen en överraskning att Italien inte ligger straxt söder om Norrköping?

undefined
Greta Thunberg lägger ut för att segla över Atlanten.

Tror inte ovan nämnda turisterna är gnälligare än andra, däremot har media sugit ur dem några laddade pratminus för att få ihop snyftisar som drar klick.

Och vad betyder förresten ”vackert väder” numera? Regn och rusk så att brandrisken minskar? Eller hett som i helvetet? Att vara meteorolog måste vara en balansakt som heter duga.

undefined
Bekämpning av skogsbrand i Spanien.

Yrsel är iallafall vad man får av rapporteringen om väder, bränder och flygkaos. 
Hur ska vi navigera?

Klimatkraschen tycks närma sig med stormsteg medan vi är fullt upptagna med att rasa över köerna på Arlanda. Önskar verkligen att det gick köpa sig ett avlatsbrev i form av, säg en elbil, men tyvärr lär det inte räcka långt när skogen brinner och vattnet sinar. 

Den gängse dramaturgin, favvo hos både politiker och media, med upplägget offer och skurk, ond och god, vi mot dom, är helt körd. Ändå traskas det på i samma ullstrumpor. Som i P1:s serie om den nya gröna industrin i Norrland.

I ett avsnitt ställs ”grönt mot grönt”. Den gröna industrirevolutionen, batterifabriken och det gröna stålet, mot lantbrukare och samer. Som, visar det sig, är lika beroende av det moderna samhället som vi andra i form av konstgödsel, diesel och motordrivna ekipage. 

Visst vore det skönt att hitta en självklar syndabock att ställa vid skampålen. Men ska vi rädda klotet, eller snarare oss själva, klotet klarar sig väldigt bra utan oss, måste vi våga titta oss i spegeln. Och inse att vi aldrig suttit så mycket i samma båt som nu.

Jag kryper in i kajutan igen och hoppas på spöregn i morgon.