Maskinerna kommer alltid att ha dålig humor

Låt oss inte bli lika korkade som de sociala mediernas algoritmer. Förkastliga ord och symboler kan användas för att förlöjliga dem eller analysera dem.

Satitrikern Kent Wisti blev nyligen avstängd från från sina sociala medierkonton på grund av att han publicerat en karikatyr. De sociala mediernas algoritmer kan inte förstå satir, kakarikatyrer eller ironi, skriver vår krönikör Jesper Bengtsson.

Satitrikern Kent Wisti blev nyligen avstängd från från sina sociala medierkonton på grund av att han publicerat en karikatyr. De sociala mediernas algoritmer kan inte förstå satir, kakarikatyrer eller ironi, skriver vår krönikör Jesper Bengtsson.

Foto: Karin Hassler

Krönika2022-10-12 19:28
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Yttrandefrihetens ABC

O – omständigheterna gör hela skillnaden.

För några dagar sedan stängdes satirikern Kent Wisti av från sina sociala mediekonton. Han hade gjort en karikatyr av en person som pratade om ”bögar”, ”babbar” och ”brudar”. 

Bilden och texten handlade alltså om att förlöjliga den personen.

Men algoritmerna klarar inte av satir eller ironi. Det dubbelbottnade. Datorer är generellt väldigt dåliga på det. Kanske är det en av de riktigt stora skillnaderna mellan människan och den tänkande maskinen. Maskinerna kommer alltid att ha kass humor. Om någon alls.

Det är inte heller första gången just Wisti blir avstängd.

Det är nu drygt tio år sedan han började publicera sina satirbilder i sociala medier. Han bygger hela sin idé på att i grunden vara humanist. Han driver gärna med konservativa gubbar, ingrodda makthavare, sexister, homofober, rasister.

Men när de sociala mediernas algoritmer filtrerar hans inlägg uppfattar de honom som just detta. 

Homofob, sexist, rasist.

Tydligare kan inte behovet av att förstå omständigheterna, eller kontexten som det heter med ett finare ord, när man bedömer ord och bilders innehåll.

Många anser till exempel att hakkorset ska bedömas som hets mot folkgrupp. Jag delar den uppfattningen. Det gör även svensk lag. Men bara om symbolen används i ett sammanhang där den tydligt har den funktionen. Till exempel i en högerextrem demonstration. Men hakkorset kan också användas i en teaterpjäs där man gestaltar en nazist i 30-talets Tyskland. Där vore det förstås helt orimligt att det skulle vara hets mot folkgrupp. Tvärtom vore det fel att framställa en nazist från 30-talets Tyskland utan att använda hakkorset som symbol. Det vore till och med historieförfalskning.

För något år sedan bröt en liknande diskussion ut vid Malmö universitet. En lärare höll en föreläsning om rasistiska stereotyper. Hon visade bilder på Fazers Kinapuffar och omslaget till en bok om Pippi Långstrump. Hon använde n-ordet för att beskriva den tidens språkbruk och rasism.

Studenterna reagerade starkt och krävde att läraren skulle stängas av. För det är inte bra att använda n-ordet.

Men hur ska man kunna undervisa som rasistiska stereotyper om man inte får visa dessa stereotyper? Hur ska vi lära av historien om vi inte kan diskutera den tidens ord och handlingar, utan att för den skulle bli anklagade för att begå ytterligare ett övergrepp?

Vi måste helt enkelt vara smartare än algoritmerna. Vi måste lära oss att förstå sammanhanget. Omständigheterna. 

Det är trots allt det som gör oss till människor.