Senast Amanda Ginsburg gästade Oxelösund var våren 2018, då tillsammans med vokalensemblen IRIS. Vid tidpunkten hade hon redan hunnit göra sig ett namn i musikbranschen. Året innan hade hon släppt skivan "Vargtimma" och även nominerats till "Årets nykomling" i P2 Jazzkatten. Precis innan konserten på Koordinaten hade hon dessutom släppt den kritikerrosade skivan "Jag har funderat på en sak".
Ändå var det bara början. Den stora bekräftelsen från musikbranschen kom i början av 2019 när hon fick ta emot en Grammis i kategorin "Årets jazz".
– Bara att bli nominerad var så himla stort, säger Amanda Ginsburg.
– Jag såg ju upp enormt till de andra musikerna som blev nominerade. Bara att få sitta bredvid Georg Riedel liksom. När de sedan läste upp mitt namn så kändes det ju helt overkligt.
Innan allt detta såg situationen annorlunda ut. När Amanda Ginsburg examinerades från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2014 fanns det molltoner med i bilden.
– Jag tappade lite riktning där ett tag och visste faktiskt inte om jag skulle hålla på med musik, säger hon.
Tiden gick, funderingarna fortsatte. 1,5 år passerade, det blev nyårsafton och 2016 stod för dörren – en vändpunkt. Hon hade bestämt sig. Nu var det musiken som gällde.
– Jag är en ganska ambivalent person, lite sökande. Jag kör inte bara på, jag tänker och reflekterar, sedan kör jag, säger hon.
Några månader senare hade hon sex låtar klara, det som senare skulle bli "Vargtimma". Texterna hade hon skrivit själv. Det egna låtskrivandet är också något som hon har fortsatt med sedan dess, ofta med teman som kretsar kring vardagsnära situationer.
– Om jag hör någon säga något fint så skriver jag ner det direkt, på bussen, på en promenad, eller vad det nu kan vara. Då blir det mycket vardagssituationer. Det är också det jag vill komma åt, något allmänmänskligt, något som ligger nära.
Sett till det musikaliska uttrycket har Amanda Ginsburg ofta beskrivits som en korsning mellan Monica Zetterlund och Veronica Maggio – en jämförelse som hon själv känner dubbelt inför.
– Jag blir ju såklart jätteglad när jag blir jämförd med Monica Zetterlund. Samtidigt finns det en fara med det. Jag är ju inte Monica. Om man kommer till någon av mina konserter och förväntar sig det så kanske man blir besviken.
Hur skulle du själv beskriva din musik?
– Jag skulle säga att det är jazz på svenska med folkinslag och visa. Jag tycker ju väldigt mycket om den svenska jazzen som fanns på 60-talet och försöker få in den andan i min egen musik.
Amanda Ginsburg spelar på Koordinaten på måndag.
