Året är 1977, platsen Ramdalens sporthall i Oxelösund. En ung Jessica Fleetwood står öga mot öga med sin tvillingbror Joakim. Det är distriktsmästerskapen i judo som pågår och syskonen ska möta varandra i finalen. Jessica vet att hon är bra, så pass bra att många av killarna i den lokala judoklubben är rädda för att möta henne.
När finalmatchen är över står Jessica som segrare och blir därmed uttagen till landslaget i sin åldersgrupp. Sedan händer det något. Tävlingsreglerna för judo skrivs om. Plötsligt är det inte längre tillåtet för tjejer och killar att möta varandra. En ny struktur växer fram, en baserad på kön.
– Det var nog första gången som jag blev medveten om ojämlikheterna. Jag var elva år, säger Jessica, när vi ses på Koordinaten 42 år senare.
I dag är hon metallkonstnär, utbildad på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. För många är hon känd som skaparen av "Ståltheten", den 14 meter höga stålskulpturen som reser sig mot himlen i fiskehamnen på Femöre. Hon kallar sig för feministsmed och har i sitt konstnärskap fokuserat på ämnen som sexuella trakasserier, ojämlikhet mellan könen och mänskliga rättigheter.
– Det har alltid varit viktigt för mig. Jag känner bara, vad är problemet? Om man till exempel utför ett arbete, då ska man ha samma lön oavsett läggning eller kön. Det är en självklarhet, säger hon.
Just nu är Jessica aktuell med utställningen "Kvinnor i verkstadsindustrin" på Koordinaten. Utställningen visar bilder på arbetande kvinnor, porträtterade över meterstora plåtskivor där linjerna skapats med hjälp av en plasmaskärare.
– Jag har inspirerats av fotografier på kvinnor från den postindustriella krigs- och verkstadsindustrin i 1940-talets England fram till dagens anställda kvinnor på SSAB i Oxelösund, säger Jessica.
Med utställningen vill hon lyfta frågor om jämställdhet och samtidigt ge kvinnorna ett rättvist erkännande för sin yrkesskicklighet. Jessica har själv en bakgrund som sommarjobbande truckförare på SSAB och känner flera kvinnor som är eller har varit verksamma inom metallindustrin. Vittnesmålen om trakasserier från manliga kollegor lyser inte med sin frånvaro, tvärtom. Ett fall sticker ut, förklarar Jessica.
– Det finns en kvinna som blev riktigt utsatt, både av sin chef och av kollegor. Hon hade jobbat inom sitt område i många år men blev omplacerad för att hon sa som det var och upplevdes som jobbig, säger hon.
Även om Jessica själv aldrig har utsatts för trakasserier i metallindustrin så har hon ändå trakasserats av män i andra sammanhang. När hon som 28-åring arbetade med "Ståltheten" fick hon kämpa mot två högt uppsatta män som hade insyn i projektet.
– Jag blev motarbetad av de här personerna, tystades ner och fick ingen uppbackning. De störde sig på att det kom in en ung och kaxig tjej som skulle bygga den här skulpturen, säger hon.
Jessica lät sig inte nedslås. Istället blev hon ännu mer motiverad att färdigställa projektet.
– Jag kände att nu jävlar ska jag bygga det här och fokuserade på de som trodde på mig, dåvarande vd:n på SSAB till exempel.
Vi halkar in på 1977 igen, på tiden där kampen kanske startade från första början, och på Jessicas förmåga att vända motgång till framgång.
– Det är som med judon. Det handlar väldigt mycket om att använda motståndarens kraft till sin fördel. Om du trycker på mig allt vad du kan så vänder jag mig om och kastar iväg dig.
Klockan 11.00 under lördagen är det vernissage för "Kvinnor i verkstadsindustrin".