Boken som släpps den 2 december är den fjärde i en serie om Nyköpings framväxt som stad med fokus på stadsmiljön och olika byggnader.
Nyköpings centrala delar är en blandning av byggnader från olika epoker. Stadsbildningen har präglats av händelser som stadsbranden 1965 och rysshärjningarna 1719, men också samhällsutvecklingen i stort och den omfattande rivningsvågen som drog över snart sagt varje svensk stad under 1960- och 70-talen.
I dag domineras kvarteren runt Stora Torget av byggnader för bostäder, administration, kultur, föreningsliv, skolor, butiker och Nicolaikyrkan, men så har det inte alltid sett ut.
I boken "Nyköping under 300 år – Kvarteren runt Stora Torget och Borgareberget – framväxt till moderna miljöer", presenterar författarna Göran Hedin, Lars Hallberg, Olle Hallberg och Roy Lundquist resultatet av ett omfattande grävande i olika arkiv och källor.
Boken är späckad med stads- och tomtkartor, målningar och fotografier från tre sekel, varvat med författarnas texter och citat ur skriftliga källor.
Här finns bilder av människor, byggnader och gatuvyer som inte finns kvar i dag. Boken är även tryfferad med anekdoter och små berättelser om saker som har hänt och människor som levt och verkat i stan. Dessutom kan man få svar på frågor man inte visste att man ville ställa.
Vilket hus hade Nyköpings första hiss? (Det röda huset på Västra Storgatan där restaurang Skafferiet ligger).
Fanns en teater i stan innan dagens Nyköpings teater invigdes 1884? (Ja, 1808 inrättades ett "comedi-hus" på Västra Trädgårdsgatan som fungerade som teater tills Nyköping fick sitt nuvarande teaterhus ).
Och vad fanns på platsen där residenset började byggas 1806 på uppdrag av dåvarande landshövdingen Fabian Ulfsparre? Den senare frågan ska vi strax återkomma till.
Göran Hedin är författare och projektledare till börckena Nyköping 300 år.
Huvudförfattare är Göran Hedin, han berättar om det digra och roliga researcharbetet, där han och hans författarkolleger fann några rejäla överraskningar. En gällde just tomten där residenset står.
– Det fanns en byggnad där tidigare, och vi vet vilka som bodde där. Det är helt ny historik som inte alls var känd, berättar han.
I huset levde bland andra bruksherren och vapentillverkaren Georg Thomas von Berchner som ägde och drev de tre bruken i Stavsjö, Virå och Svartå.
Senare ägdes huset av Isak de Beche som ägde bruket i Nävekvarn.
En berömd konstnär har också ägt huset. Det var Carl Gustaf Pilo (1711-1793) som bland annat hade det kungliga uppdraget att måla Gustav III:s kröning.
Trots detta har författarna inte hittat någon bild av huset, trots letande i bland annat stadsarkivet i Uppsala.
– Men vi hittade en annons från år 1800 då huset såldes, berättar Göran Hedin.
Bokhandlare Emil Kullberg med hustru Jenny och
familjemedlemmar i trädgården vid Västra Storgatan. Fotot togs 1889. Senare, på 1930-talet, blev den paradisiska trädgården platsen för Nyköpings busstation.
Annat som varit roligt att skriva om var att det har funnits stora trädgårdar i de aktuella kvarteren. Till exempel hade bokhandlarfamiljen Kullberg en mäktig trädgård på sin fastighet på Västra Storgatan. En oas som förvandlades till en busstation på 1930-talet.
Boken, som är den fjärde delen i en serie ges ut av Nyköpings hembygdsförening, som även gett ut de tre tidigare böckerna i serien.
Eva Andersson är ordförande i Nyköpings Hembygdsförening.
– Vi är förläggare av böckerna för att de är viktiga dokument för framtiden, säger hembygdsföreningens ordförande Eva Andersson.
Hon berättar att samtliga böcker som hittills utkommit har gått väldigt bra rent försäljningsmässigt, och finns på bibliotek runt om i Nyköping och på högskolor och universitet.
Den 2 december är det bokrelease i Stadsvakten. Då kommer samtliga författare att vara på plats för att signera boken och berätta om dess innehåll.