För de som ännu inte tagit del av dig som artist, hur skulle du beskriva din musik?
– Jag skulle beskriva mig själv som del i en singer songwriter-tradition men har samtidigt svårt att placera mig själv i ett fack. Med den här skivan har jag försökt gå tillbaka till hur det var när jag började med musik. Ena halvan består av låtar med mycket piano, det är naket och sårbart, medan andra halvan går mer åt västkustpop/rocken.
"Natt på latin" känns ganska melankolisk, med mycket stråkar och piano, vad bottnar det i?
– Jag nådde en punkt i livet där jag var tvungen att göra upp med mig själv. Jag har alltid använt musik och textskrivande som en slags dagbok. Det vill jag få fram, att skildra mina relationer och mitt förflutna på ett ärligt och genuint sätt.
Låten "Pall Mall", om din farfar och farmor, känns både personlig och lokalt förankrad. Hur mycket har Nyköping och din uppväxt präglat skivan?
– Jättemycket! Jag är född och uppvuxen här. Under ungdomsåren ville jag bort. Jag bodde i Norrköping ett par år och i Umeå där jag pluggade till psykolog, vilket jag arbetar som idag. 2008 flyttade jag hem och sedan dess är jag stolt Nyköpingsbo. Just "Pall Mall" handlar om en tacksamhet till den generation som format mig.
Vad har du fått för reaktioner på skivan?
– Den finaste kommentaren fick jag efter releasekonserten på Propellerteatern. Det var en person i publiken som berättade att hon aldrig sett så många män gråta på samma gång.
"Natt på latin" släpptes på Spotify den 25 januari.