Repetitionerna av "En midsommarnattsdröm" Àr inne pÄ upploppet. För produktionen stÄr Scenkonst Sörmland och den 28 juni Àr det premiÀr i Teaterladan pÄ NynÀs slott
I William Shakespeares ursprungliga version frÄn slutet av 1500-talet mixas klassisk mytologi med engelsk folklore och pjÀsen utspelar sig i antikens Grekland. Nu har berÀttelsen fÄtt sig en rejÀl bearbetning av dramatikern Lucas Svensson och regissören Maria Weisby, som omplacerat den ikoniska historien i tid och rum. NÀr vi nu möter Puck, Àlvkungen Oberon och den försmÄdda Helena befinner vi oss pÄ ett stort gods i 1930-talets Sörmland.
För att visuellt förflytta publiken till den sörmlÀndska landsbygden under mellankrigstiden, har kostymdesignern Nina Sandström en viktig roll. Hon Àr starkt engagerad i hÄllbarhet inom scenkonsten och fick en idé.
â Jag slĂ€ngde ur mig det till Scenkonst Sörmland â att dĂ„ skulle vi faktiskt kunna jobba med vintageklĂ€der som verkligen Ă€r frĂ„n tiden.
Nina Sandström lyckades genomföra sitt kostymuppdrag med bara originalklÀder, sÄ nÀr som pÄ ett enda plagg. Ett par dambyxor fick sys upp.
â Det beror pĂ„ att det helt enkelt inte fanns, det var sĂ„ ovanligt att kvinnor bar byxor pĂ„ den tiden.
De Ätta skÄdespelarna i ensemblen var med pÄ noterna.
â Det finns inget man Ă€r sĂ„ snygg i som 30-40-talsklĂ€der, sĂ„ jag tror att alla Ă€lskar sina plagg. Alla Ă€r vĂ€ldigt stiliga, sĂ€ger Nina Sandström.
Materialen Àr huvudsakligen ull, viskos och lite siden.
NĂ€r man ska göra historiska kostymeringar fĂ„r man jobba med det gemensamma minnet â den bild folk i allmĂ€nhet har i huvudet av hur man sĂ„g ut pĂ„ den aktuella tiden. I arbetet med "En midsommarnattsdröm" tittade Nina i sin egen slĂ€kts fotoalbum och sĂ„g mĂ€n i mörka kostymer och kvinnor i smĂ„mönstrade klĂ€nningar.
För att hitta klÀder behövde hon inte gÄ sÄ lÄngt.
â Jag har sjĂ€lv samlat pĂ„ mig klĂ€der frĂ„n 30- och 40-talen, jag har under hela min karriĂ€r förstĂ„tt att det hĂ€r Ă€r sĂ„dant som man inte fĂ„r slĂ€nga, för till slut fĂ„r man inte tag pĂ„ det.
KlÀderna blir aldrig för gamla för att anvÀnda, sÀger Nina Sandström. De hÄller en högre kvalitet Àn det mesta som gÄr att köpa i butiker i dag. Plaggen syddes för att hÄlla och för att kunna Àndras och anpassas till sin bÀrare över tid.
â Man kan inte tillrĂ€ckligt mĂ„nga gĂ„nger nĂ€mna hur hĂ€ftigt det Ă€r att Ă„ka runt â exempelvis i Sörmland dĂ€r det finns mycket loppisar pĂ„ sommaren â och hitta en Ă€ldre rock som Ă€r kanske mer Ă€n 100 Ă„r gammal, och bara ta pĂ„ den och kĂ€nna â men vad bekvĂ€mt den hĂ€r sitter!
VintageklÀder Àr nÀmligen oftast skrÀddarsydda, och Àven om det kan lÄta lyxigt och snobbigt, sÄ tror Nina Sandström att det Àr nyckeln till framtidens klÀdkonsumtion.
â Att vi har vĂ€ldigt mycket fĂ€rre plagg, men som verkligen passar oss.
För att kunna hÄlla pÄ med Äterbruk mÄste man ocksÄ kunna göra förÀndringar i plaggen. En kompis med en symaskin Àr guld vÀrd, dessutom Àr det roligt att hÄlla att anpassa befintliga plagg tillsammans, sÀger Nina Sandström som utöver tunga kostymuppdrag inom scenkonsten ocksÄ ger workshops i hur man kan smycka och Àndra gamla klÀder, bland annat i samarbete med Nordiska museet.
â Lika gĂ€rna som man kan ha en elbilsbonus borde man ha en symaskinsbonus! Om man har en symaskin hemma kan man laga knĂ€na pĂ„ barnens jeans.
För den som sjÀlv vill börja anvÀnda och samla pÄ vintageklÀder har Nina Sandström ett tips. FrÄga slÀktingar och leta pÄ familjens vind.
â Det ligger vĂ€ldigt mycket klĂ€der i pappkartonger pĂ„ vindar.