Gatan i staden Aleppo är utbombad. En docka ligger i förgrunden, blickar tomt ut i fjärran. Moustafa Jano, som själv flytt från Syrien, har modellerat fram bilden i Photoshop på en begagnad laptop.
– Det är väldigt starka bilder han skapar. De är kanske på gång att visas på Fotografiska, men Gnesta kom före, säger Bengt Björkbom.
Det var 2010 som han, under en promenad i hemstaden, fick syn på godsmagasinets utskjutande tak och insåg att väggen därunder passade perfekt för en fotoutställning. Gnestaplanket har varit hans skötebarn alltsedan dess, och upplägget detsamma från år till år – runt 20 fotografer bjuds in att visa sina bilder, varken mer eller mindre.
– Man skulle förstås kunna skapa en förening, söka bidrag och låta det växa. Men jag har bestämt mig för att köra det här som en sorts lågbudgetgrej. Jag sköter det själv och tar lite pengar ur egen ficka.
Den stora fördelen, menar Bengt Björkbom, är att han får välja ut fotograferna själv.
– Ibland är det förstås kompisar som säger till mig att "den där fotografen måste du titta på, han eller hon är spännande". Då kollar jag om det kan vara någon som jag skulle vilja bjuda in. Men i slutändan är det jag som plockar hit dem jag tycker kan vara intressanta.
Vissa återkommer flera gånger, som teaterfotografen Beata Bergström som visade sina nyskapande skådespelarporträtt både 2014 och 2015. Anders Engman, tidigare fotograf på bildtidningen SE, deltog förra sommaren och visar i år bilder från Ungernrevolten 1956.
– Han ville själv komma tillbaka. "Det här va förbaskat kul, kan man få vara med nästa år igen" sa han, säger Bengt Björkbom.
Hans personliga mål är att det som visas på Gnestaplanket ska vara lite udda, att det ska överraska och att spännvidden ska vara stor på alla fronter. Det handlar om geografi och motiv, men också om tekniker. Exempelvis finns här i år bilder av Eva Karlsson – en fotograf som vurmar för så kallad våtplåtsteknik.
– Det är en fotograferingsteknik från 1800-talet som innebär att man gör i ordning bilden alldeles innan man ska fotografera, den är på en plåt och måste vara fuktig. Så stoppar man in den i kameran och får långa exponeringstider vilket betyder att den man fotograferar måste sitta alldeles stilla, förklarar Bengt Björkbom.
Resultatet är porträtt med ovanliga intensiva blickar.
Totalt 18 inbjudna fotografer visar sina bilder på gamla godsmagasinet, men mittemot, på Färghuset, finns ytterligare en utställningsyta. Den är som vanligt öppen för alla.
– Ibland är man lite blyg med sina egna bilder, men det är bara att hänga upp. Det kommer alltid folk och pratar, jättetrevligt brukar det bli. Tanken med Gnestaplanket är just det, att det ska vara en mingelplats, en träffpunkt för fotointresserade, säger Bengt Björkbom.