Anthony Hopkins i rollen som Hannibal Lecter i filmen "När lammen tystnar" från 1991. Filmen är baserad på en thriller av författaren Thomas Harris, som med sin fiktiva karaktär Dr Lecter skapat en av populärkulturens mest ikoniska seriemördare, som dessutom är kannibal.
Seriemördaren är en av populärkulturens mest utslitna gestalter, en kliché i romaner, filmer och tv-serier. Från Thomas Harris böcker om Hannibal Lecter på 80- och 90-talet och filmatiseringar som ”När lammen tystnar” via Bret Easton Ellis postmoderna flukt på genren i romanen ”American Psycho” till våra dagars tv-serier som "Dexter", ”True Detective”, "Prodical Son" och ”Mindhunter”.
Kort sagt, seriemördaren är en typ man kan plocka fram när man vill åt det där lilla extra för att uppnå spänning. Men de finns ju även i verkligheten. Någon som gick all in på den punkten, i seriös forskning och katalogisering av seriemördare, var Björn Fredriksson, uppvuxen i Katrineholm.
När han avled i november 2020 hade han ägnat 15 år åt att samla material till en jättelik bok på över 2 000 sidor, med totalt 620 fall.
Författaren och forensikern Björn Fredriksson, uppvuxen i Katrineholm, hann skriva en omfattande bok om seriemördare genom tiderna som han arbetade på i 15 år innan han avled i november 2020.
Nu släpps boken postumt genom Björn Fredrikssons änka Jenny Torpman Fredrikssons försorg. Dock i aningen nedtrimmat format, 500 sidor i pappersboken, vill man ha allt så kan man läsa e-boken där alla de 2 000 sidorna finns.
Men frågan är om ännu en bok om seriemördare verkligen behövs? I allra högsta grad, om man får tro Jenny Torpman Fredriksson.
– Det finns väldigt mycket litteratur om specifika seriemördare både i Sverige och USA men ingen bok som försöker förklara fenomenet, säger hon. Björn dammsög både svenska och amerikanska marknaden på allt som fanns och hittade ingen sådan bok. Det var en anledning till att han började skriva den här boken.
Björn Fredriksson var inte vilken nörd som helst heller. I mer än 20 år arbetade han som forensisk socialutredare på Rättsmedicinalverket där han kom i kontakt med bland annat mördare. Och som utredare var han en av landets främsta, menar Jenny Torpman Fredriksson.
I bokens inledning skriver han: ”Under tjugo år har jag mött många människor som har begått våldsbrott, inklusive mord, några av dem massmedialt uppmärksammade. Jag upptäckte tidigt i mitt arbete inom rättspsykiatrin att inte alla människor är goda eller vill andra väl innerst inne.”
– Han jobbade med de största fallen som varit i Sverige. Politikermord, polismord, hedersmord med religiös bakgrund. Alla dem var han med och utredde. Han var skicklig i sitt gebit. Väldigt välrenommerad, han var en av få som förstod sig på fallen. Han var bra på det där, eftersom han var så intresserad, ville veta motiv och hur det fungerar, säger Jenny Torpman Fredriksson.
Den diaboliskt charmige Ted Bundy som greps 1975 är förmodligen det mest kända namnet i Björn Fredrikssons långa katalog över seriemördare i boken "Vita hajar, svarta änkor och dödsänglar" som nu släpps.
I boken kategoriserar han sex typer av seriemördare, bland annat de mest kända, de så kallade vita hajarna där ökända mördare som Ted Bundy, Ed Kemper, David Berkowitz, Jack the Ripper och Unabombaren Ted Kaczynski dyker upp.
Jack the Ripper är en av historiens mest berömda seriemördare. Mellan åren 1888 och 1891 tillskrivs Jack the Ripper elva kvinnomord i London. Men morden löstes aldrig och mördarens rätta identitet är fortfarande höljd i dunkel. Kniven på bilden är dock autentisk från tiden och sägs ha använts som mordvapen av Jack the Ripper.
Många är som sagt kända namn men även idel mindre berömda dyker upp. Vem har exempelvis hört talas om sjuksköterskan Jane Toppan som dödade patienter runt förra sekelskiftet? Eller australiensiska Kathleen Folbigg som dödade sina barn på 90-talet?
Några svenska exempel finns också i katalogen, flickmördaren John Ingvar Lövgren, änglamakerskan Hilda Nilsson, giftmördaren Anders Hansson och Sigvard Thurneman i Salaligan som en kort tid under 60-talet satt på Karsuddens sjukhus.
Björn Fredrikssons bok är teoretiskt underbyggd med tonvis av forskning och enligt Jenny Torpman Fredriksson vände han sig skarpt mot genrens spekulativa sidor, där mängder av oseriösa böcker förekom.
David Berkowitz, som även gick under namnet "Son of Sam" greps 1977. Han har erkänt mord på sex personer och hävdade att han genomförde morden på uppdrag av grannens hund, en labrador som skulle varit besatt av en gammal egyptisk demon som sedan beordrat honom att döda.
– Det finns väldigt mycket skräplitteratur i den här genren vilket upprörde Björn, han ville att man skulle ta det på allvar. Vad finns det för kunskap som vi kan använda, frågade han sig, säger hon.
– Det som intresserade honom var att försöka förstå drivkrafterna bakom att man dödar flera gånger, hur det kan hända. Det finns det ingen bok som försöker göra.
Hur kändes det för dig att ta över det här projektet? Det är ju ett lite speciellt ämne.
– Jag har varit involverad sedan vi levde ihop och jag jobbade också som socionom med socialmedicin på Rättsmedicinalverket, så jag är ju också intresserad av ämnet. Jag har läst manus, bollat ämnet, kommit med idéer och förslag på vad han tagit med. Men Björn kunde ju mycket mer än jag.
Jenny Torpman Fredriksson var gift med Björn Fredriksson i 17 år och har nu sett till att hans stora bok om seriemördare blir utgiven av ett bokförlag.
Skulle det bli en bok från början?
– Han tänkte skriva för egen del först, för att han själv ville samla material och förstå men efter en tid så tänkte han att det här måste andra också vara intresserade av.
Boken ges nu ut av förlaget Blue Publishing.