Kerstin Ekman, uppvuxen i Katrineholm, är liksom Jesper Larsson nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för sin roman "Löpa varg".
Jesper Larsson är en doldis. Gillar mest att sitta hemma och knåpa på sina texter istället för att bada i det strålkastarljus som nu söker honom i samband med nomineringen till Nordiska rådets litteraturpris.
Sällskapet han har hamnat i är fint. Kerstin Ekman är den andra svensken som nominerats, Linn Ullmann och Inghill Johansen från Norge, Steinar Bragi från Island, är några av de 14 nominerade till priset som delas ut den 1 november i Helsingfors.
Romanen ”Den dagen den sorgen” släpptes i höstas och är Jesper Larssons andra roman. Han debuterade 2003 med novellsamlingen ”Snö, tårar”, nyexaminerad från Biskop-Arnös författarskola. Den följdes av den romanen ”Hundarna” 2007 och sedan dess har det varit relativt tyst om Jesper Larsson.
Kritiker har sett hans nya roman som en sentida släkting till Selma Lagerlöfs ”Kejsarn av Portugallien”. Även ”Den dagen den sorgen” handlar om en överbeskyddande far som förlorar sin tonårsdotter i en väv av skräckfyllda tankar och paranoida föreställningar.
Till exempel skrev Borås Tidnings kritiker Christian Swalander:
”Den dagen den sorgen bör nu placera Jesper Larsson bland de mest intressanta nutida svenska författarna. Dess psykologiska trovärdighet, strama men ändå känslomässigt lyhörda stil och föredömliga koncentration och dramatiska förtätning talar för det.”
Så vad är det för en författare vi har i Oxelösund som nu drar på sig litteraturvärldens beundran samtidigt som han kör ut matlådor till kommunens äldre invånare?
Jesper Larsson gillar mest att sitta hemma och skriva och trivs med livet i Oxelösund.
Vad betyder en nominering till Nordiska rådets litteraturpris för dig som författare?
– Det är naturligtvis väldigt roligt och betyder mycket att boken får uppmärksamhet, säger Jesper Larsson.
– Jag är sedan tidigare nominerad till Sveriges Radios romanpris men det här är något extra, inte minst för att bara två författare från varje land väljs ut. Det är också kul att vara med i det här sammanhanget, tillsammans med författare från övriga Norden. Som författare är det roligt att få en bekräftelse på att det jag gör ändå kan nå fram.
Du är uppvuxen i Kungsör men bor i Oxelösund, hur hamnade du där?
– Jag har bott här i snart tio år. Efter uppväxten i Kungsör och efter att ha bott i Uppsala i många år flyttade vi till Nyköping, dit min bror nyss hade flyttat, och bodde i ett radhus på Trollstigen i nio år. Sen kände vi att vi ville ha ett större boende och då såg vi ett hus och slog till. Jag trivs fantastiskt bra i Oxelösund.
Det gick 14 år mellan din första roman ”Hundarna” och den här, hur kommer det sig?
– Det finns nog flera förklaringar till det. Jag måste försörja mig också och det är inte alltid som det finns så mycket energi kvar till skapande. Livet kräver sitt. Men den viktigaste anledningen är att jag har haft svårt att skriva, jag har nog ställt för höga krav på mig själv. Den här boken höll jag på med i nio år.
Författaren Jesper Larsson från Oxelösund är en doldis som delvis försörjer sig på extrajobb i kommunen. Med sin senaste roman har han tagit plats i den yppersta författareliten i Sverige . Nu är han nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.
Arbetar du som författare på heltid eller har du annat jobb också?
– Jag jobbar som författare och översättare. Sen har jag ett extrajobb på Oxelösunds kommun, på internservice. Där jobbar jag någon dag i veckan och på semestrar. Jag kör ut matlådor till äldre i kommunen bland annat.
Vad är det finaste någon har sagt (eller skrivit) hittills om din senaste roman?
– Det får väl bli vad Victor Malm skrev i Expressen, att ”Den dagen den sorgen” är en lysande roman.