Kvinnorna som lärde oss om världen

Merparten var kvinnor. De flesta reste ut för livet. De undervisade, grundade sjukhus och öppnade upp både kyrkan och det inåtvända Sverige för världen.

I sin nya bok berättar Jonas Jnson om Svenska kyrkans missionärer.

I sin nya bok berättar Jonas Jnson om Svenska kyrkans missionärer.

Foto:

Litteratur2019-09-20 07:10

I nyutkomna boken ”Missionärerna” berättar Jonas Jonson, biskop emeritus i Strängnäs stift, om de drygt 800 lärare, sjuksköterskor, läkare och präster som under hundra år arbetade som missionärer i Svenska kyrkans tjänst.

– Jag har lagt tonvikten vid att två tredjedelar av missionärerna var kvinnor som gjorde mycket stora insatser under sina livsgärningar, säger Jonas Jonson.

Han nämner särskilt Ellen Nordmark från Västerås som grundade en stor flickskola i Indien, Barbro Johansson från Malmö blev parlamentsledamot i Tanzania och Märta Adolfsson, läkare från Närke som byggde upp både sjukhus och sjuksköterskeutbildning i Sydafrika.

Fyra av tio missionärer som gav sig ut var utbildade lärare. Det satte sina spår, för förutom sjukhus startades en lång rad skolor i Svenska kyrkans hägn.

– I förbifarten byggdes även en och annan kyrka, säger Jonas Jonson som kan konstatera att den kyrka som en gång grundades i Tanzania nu växt om det svenska moderskeppet rejält.

– Dessutom har kyrkan i Tanzania spelat en mycket stor roll för oss här på hemmaplan genom att ge oss en rad nya influenser, både när det gäller sång, musik och teologi.

Numera bedriver Svenska kyrkan sin mission på annat sätt, men Jonas Jonson framhåller den stora betydelse missionärerna haft i framväxten av internationella relationer och det moderna Sverige.

– Utan missionärerna hade vi vetat mycket mindre om tredje världen. Man ska inte underskatta den stora betydelse deras kontakter hade på hemmaplan för att förmedla kunskap från världen till Sverige. Ta bara de kyrkliga syföreningarna som det ibland raljeras över. De sydde, sålde och samlade in pengar till ”sina” missionärer som de höll kontinuerlig brevkontakt med. Det fanns ett stort engagemang ute i syföreningarna som i gengäld fick ta del av rapporter från missionsfältet. Det fanns gott om ”tanter” ute i föreningarna som visste betydligt mer om Zimbabwe än vad UD gjorde.

I två och ett halvt år har Jonas Jonson dykt i kyrkoarkiven, letat efter uppgifter och bilder och skrivit på boken som i färdigt skick omfattar cirka 500 sidor.

– Ändå har jag bara snuddat vid ämnet, säger Jonas Jonson som 1974 skrev sin doktorsavhandling om den lutherska kyrkans mission i Kina under revolutionsåren 1944-51.

I och med ”Missionärerna” har han återkopplat till missionsvetenskapen, ett ämne han är docent i vid Uppsala universitet.

Fyra böcker har det blivit sedan pensioneringen 2005. Vad kommer nästa att handla om?

­– Jag har fyllt 80, så det blir nog inga fler stora projekt. Nu ska jag ut och föreläsa om den nya boken. Sedan får vi se.

Missionärerna

Svenska kyrkan sände under åren 1874–1974 ut sammanlagt 814 missionärer till Afrika och Asien. Läkare, prster, diakoner sjuksköterskor, lärare, ekonomer och ingenjörer. Många blev kvar hela livet. Långt innan det fanns tjänster för kvinnor i Svenska kyrkan gjorde de stora insatser i Sydafrika, Indien, Zimbabwe, Kina och Tanzania.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!