Teodor är del av en ny generation sörmländska musiker som sakta men säkert etablerar sig i musikvärlden – i det här fallet inom neoklassisk pianomusik. Hans musikutbildning startade redan på Strängnäs kulturskola där han spelade bas, gitarr och klassiskt piano. Efter vidare musikplugg på både Södra latins gymnasium i Stockholm samt på folkhögskola hamnade han på kompositörsutbildningen på Kungliga musikhögskolan – den mest prestigefulla av sitt slag.
– Det var en väldigt bra uppväxt, småstadsidyllen och allting. När jag började spela musik så var det ju på kulturskolan med alla de möjligheter som fanns i en mindre stad. På ett sätt är det kanske en fördel när man är färre personer, då får de som är aktiva väldigt mycket plats, säger Teodor Wolgers och fortsätter:
– Innan jag började på Kungliga musikhögskolan hade jag studerat tre år på folkhögskola, så jag har många utbildningsår. Det var viktigt, man behöver mycket tid för att kunna bli duktig på det man gör och samtidigt skaffa sig en plattform för att kunna ge ut musik. Det behövdes de där åren till.
Idag har Teodors neoklassiska pianolåtar strömmats totalt över 35 miljoner gånger på Spotify, och i fjol gav han ut sitt första fullängdsalbum titulerat "Distractions in a capitalist world", där han i en låt gästas av Yale-professorn Martin Hägglund. Under fredagen kom låten "Abandoned places", och i vår väntas den nya EP "Our true nature". Musiken är oftast helt instrumentell, men berättar ändå en historia.
– Jag tycker att instrumental musik kan vara väldigt direkt, och den lämnar mer rum för tolkning av lyssnaren än musik med text. Å andra sidan är det också viktigt hur du döper låtarna eller vilken kontext du sätter den i, så det är alltid ett helhetsverk. Det gör att musiken kan få flera nivåer, säger Teodor Wolgers.
Berätta mer om inspirationen till nya EP:n.
– I den första singeln prövade jag hur det skulle låta om man inspirerades av olika krafter som finns i naturen. När jag började gestalta det så insåg jag att ett ekosystem är ganska mycket som musik. Plockar man bort en del blir det inte likadant längre. Naturen upprepar sig sakta framåt och även i musiken är det mycket upprepningar. Jag såg någon sorts parallell i det, säger Wolgers.
– Jag började tänka på relationen som människan har till naturen. Kanske främst hur vi är underordnad den natur och den jord vi bor på – fast vi agerar på ett sätt som visar att vi inte riktigt förstår det. I det tycker jag det finns en ganska stark känsla av ångest. Den ville jag fånga.
Idag bor Teodor Wolgers i Stockholm. Innan pandemin stängde ner kulturvärlden hann han med att spela sin musik live för både ett fullsatt Trädgården och Södra Teatern. Liveshowerna är någonting han hoppas på att få göra mer av när samhället nu sakta återvänder till hur det var.
– Det har varit ambitionen hela tiden, egentligen. Jag har lite planer på att komma ut och spela, men det är för tidigt att nämna det nu. Men jag ser det som huvudmålet att komma ut och spela för publik den närmaste tiden. Musiken är skapad inte bara för att höras på skivor utan även live.
Ser du framför dig något uppträdande i Strängnäs?
– Ja men absolut, det kommer det nog bli!