Trots att F.O.O.L. har strömmats miljontals gånger på Spotify är det få som känner till vem som döljer sig bakom artistnamnet - och masken.
I tio år har den nu 27-årige Eskilstunakillen Rasmus Hermansen skapat musik och DJ:at på heltid. Många, många timmar har han suttit framför datorn och programmerat syntljud som blivit till hittar som "Revenger" (605 513 streams på Spotify) "Highway" (2 861 879) eller "Neon" (805 963). Däremellan har han spelat i bland annat Tyskland, Spanien, Kanada Australien, Sydkorea, Sydafrika och på Roskilde i Danmark. Dessutom på Way out west och Emmabodafestivalen hemma i Sverige.
Rasmus Hermansen säger att han aldrig planerade att bli musiker, "har aldrig ens lärt mig att spela gitarr".
Men på S:t Eskils gymnasium, där han inte gick musikklass utan på medialinjen, fick han en ny kompis som gillade elektronisk musik.
– Tillsammans gick vi på festivalen "Sommarens sista suck" i Stadsparken och råkade hamna framför en väldigt bra DJ.
Sedan var det kört för Rasmus Hermansens del. Han började testa att producera egen musik hemma vid datorn. Och eftersom han är av den sort som fokuserar helt och fullt och går "all in" om något intresserar honom tillräckligt mycket så var han tämligen ostoppbar.
– Jag tror faktiskt att man kan nå nästan vart man vill, det handlar mest om hur mycket tid man är beredd att offra och hur hårt man är villig att jobba.
Själv ägnade han som tonåring gärna större delen av dygnet framför datorn.
Det blev inte mycket tid kvar till annat än musiken och efter ett års intensivt producerande släppte han sin första EP 2010.
– På den tiden såg musikscenen helt annorlunda ut jämfört med idag. Då fanns många musikbloggar och jag letade bloggar som sjutton. Sedan tog jag kontakt och bad dem lyssna på och promota mina låtar.
Samtidigt gjorde han egna gejming-filmer till spelbolaget Machinima. Och började dessutom få ett och annat DJ-gig utomlands.
– Det första ställe jag spelade på var en stor klubb i Tyskland, Stuttgart Kaputtraven.
Till slut hann han inte alls med skolan och var tvungen att ta ett beslut. Han bestämde sig för att hoppa av både gymnasiet och filmproduktionen för att istället satsa fullt ut på musiken.
Försörjningen var inget problem, det rullade in slantar från både filmerna och STIM, och har så fortsatt.
2014 skrev han kontrakt med kanadensiska skivbolaget Monstercat, ett av världens största på elektronisk musik.
– Tydligen hade de försökt kontakta mig ett helt år, men jag fick så många vänförfrågningar på Facebook att jag hade missat just deras.
Via Monstercat har hans musik kopplats ihop med tillverkaren av TV-spelet Rocket League. "Revenger" är ledmotiv på trailern till spelets senaste upplaga.
Ett hundratal låtar han skapat vid det här laget. 81 av dem är släppta, mestadels som EP och singlar plus en och annan remix.
Som F.O.O.L. har du alltid mask. Varför?
– Maskgrejen är inspirerad av DJ-projekten Bloody Beetroots och Deadmau5, som körde med mask. Jag såg upp till dem. Det jag gillar nu med masken är att man är en helt anonym karaktär. Jag vill att folk ska fokusera på musiken istället för på mig. Dessutom är det väldigt skönt när man spelar på någon festival att kunna gå runt som en helt vanlig människa efter spelningen utan att bli igenkänd.
Hans senaste spelning inföll i höstas då han deltog i en av Europas största festivaler för elektronisk musik - Amsterdam Dance Event ett tillfälle där hela den elektroniska musikbranschen träffas. Nu i vår stod en spelning i Los Angeles på tur, men coronakrisen kom emellan. De flesta av hans lyssnare finns i USA, men också i Chile, Storbritannien och Tyskland.
Vad står F.O.O.L för?
Rasmus Hermansen skrattar lite.
– Det betyder Fuck our ordinary lives. Det var så jag var då. Jag ville absolut inte ha något vanligt jobb.
Numera kan han nästan längta lite efter att bli bättre på att hålla isär jobb och fritid.
– Jag vaknar hemma i lägenheten och sätter mig sedan nästan direkt framför datorn. Då är det viktigt att ha ett ganska inrutat schema, något att hålla sig till. Annars kan det lätt bli så att man glömmer tiden och sitter och jobbar två dygn i sträck. Rutiner är viktiga när man jobbar hemifrån.
Av den anledningen har Rasmus Hermansen vissa planer på att så småningom flytta till Stockholm.
– Då skulle jag ha möjlighet att jobba i STIM:s studio. Och få lite enklare att skilja på arbete och fritid.