– Jag började gråta i morse och vågade först inte ens titta på datorn, svarar Kristina Issa under fredagen på frågan om hur det känns att hennes låtar nu finns tillgängliga för alla att lyssna på efter två år av hårt arbete.
– Att släppa ett album som är så personligt är lite som att säga hejdå. Som att leva 18 år med ett barn och se det försvinna ut genom dörren på sin egen resa. Som ett uppbrott i sig, skrattar hon. Uppbrott är ett av de centrala temana i "Where do we go?"
Processen med att skriva albumet beskriver Kristina Issa som en stor kamp. Aldrig tidigare har hon låtit sina egna känslor få stå i fokus på det sätt som de gör nu, och hon säger att låtarna handlar om den där känslan av att allting är på väg att gå sönder, karriären, jorden och hjärtat.
– Att det här väldigt personliga albumet nu är ute och att folk ska få lägga sina egna värderingar i det och ha åsikter om det gör absolut att släppet känns tuffare än de första två, säger hon.
Kristina Issa berättar att hennes tidigare album till viss del färgats av att hon känt ett behov av att uppfylla någon sorts branschideal, att tonerna varit experimentella, jazziga och folkiga för att de genrerna ses som högaktade och fina.
– Den här gången kände jag att: "Fuck it." Om jag vill göra en låt med bara gitarr och distad bas så kommer jag att göra det. Jag bryr mig inte lika mycket längre, och jag kände ett behov att uttrycka det.
Ljudbilden i "Where do we go?" är understundom synthig och rytmisk, understundom avskalad och skör. Kristina Issa förklarar att låtarnas starkt varierande sound var ett medvetet val och något som hon länge velat göra. Den röda tråden i varje låt är Kristinas röst och melodispråk, men i övrigt är varje ny låt lite av en överraskning jämfört med den föregående.
– Jag ville att varje låt skulle vara som en käftsmäll, att man ska känna att man vaknar till, och att det ska få vara okej att göra ett album som är en mix av låtar som inte låter exakt likadant.
Under december kommer Kristina Issa att uppträda live i Göteborg, Stockholm och Malmö. Hon säger att hon gärna hade gjort fler spelningar men att tiden tyvärr är för knapp – sedan oktober och till och med maj har hon en av huvudrollerna i musikalen "Kärlek skonar ingen" på Göteborgsoperan, och spelningarna med sin egen musik klämmer hon in under den korta paus som musikalen tar under december.
Kommer det gå att uppträda live med låtar som har en sådan komplex ljudbild som dessa?
– Jajamänsan, skrattar Kristina Issa och fortsätter:
– När man har så duktiga musiker med sig som jag har kan man göra allt.
Men det blir ingen spelning i Katrineholm?
– Nej, inte den här gången. Katrineholmarna får komma till Stockholm! Men det kommer säkert att bli av vid annat tillfälle i framtiden.
Hur lång tid kommer det ta för dig att smälta att resan med den här skivan nu är över?
– Jag vet inte, vi får se. Säkert två eller tre år. Det tar ju ett tag att göra album, man behöver mycket tid och ska inte vara rädd att låta saker ta tid, säger Kristina Issa och gör en gest mot sin mobiltelefon.
– Men jag har redan börjat jobba, och det finns redan texter i den här som ska tonsättas och bli till nya låtar, avslutar hon.