Ida Östenberg är forskare i antikens kultur och samhällsliv och på lördagen tog hon emot Stora historiepriset av Sörmlands museum och Nyköpings kommun. Prisutdelningen skedde på nya museet och åhörarsalen var halvfylld när Ida Östenberg berättade om sitt arbete.
Som forskare kan det vara svårt att hitta tid för att nå ut till allmänheten, även om det ingår i forskares uppdrag, berättade hon från scenen. Det blir många vetenskapliga texter och själv har hon skrivit de flesta på engelska. Men hon saknade också att skriva på sitt eget språk.
Och när hon gick igenom den tuffa cancerbehandlingen började hon fundera. Vad var det hon skulle ångra att hon inte hade gjort om hon inte fick leva vidare? Förutom att tillbringa tid med familjen, som givetvis kom som nummer ett, kom hon på att hon ville skriva på svenska och för en bredare allmänhet och inte bara vetenskapliga rapporter på engelska.
Sagt och gjort. Hon tillfrisknade och har skrivit en lång rad artiklar om politik och samhälle utifrån antikens perspektiv. Och det är också en av anledningarna till att hon valdes till årets pristagare.
– Det är extra roligt att få detta eftersom jag tycker folkbildningsuppdraget är så viktigt, sade hon i sitt tacktal.
Som forskare i antikens kultur och samhällsliv är hon särskilt fascinerad av Julius Caesars död. Och det är hon inte ensam om. Intresset för antiken har funnits ända sedan antikens dagar, även om hon har noterat en boom just nu på tolkningar av Homeros verk. Exempelvis har Iliaden används i terapi för krigsveteraner, eftersom det finns så många likheter med dagens krig, berättar hon.
Men det händer också att antiken missbrukas för olika politiska syften.
Ett exempel är terrordåden i Paris som jämfördes av plundringen av Rom år 410 av vissa högerdebattörer som argument för att Europa skulle stänga sina gränser.
– Det finns en lista på runt 300 orsaker till att Rom föll, men de valde migrationen.