I kvartsfinalen 1994 räddade Ravelli straffen, den som har utsetts till tidernas sportögonblick, och "Brovakten" i Nyköping exploderade av glädje.
– Människor svingade sig i takbjälkarna och firade. Det var fullt av plastglas över hela golvet, människor hoppade från bron ner i ån och badade, säger Ola Eriksson som bevakade händelsen för SN då.
Kvartsfinalen var den största händelsen den där heta sommaren 1994. Det tycker Ola Eriksson, kanske mer känd som sångare i det lokala bandet Armborst och tulpaner. Han jobbade som vikarie på SN-sporten då, för att dryga ut studiekassan, och fick i uppdrag att skriva om folkfesten vid kvartsfinalen.
– Bronset blev lite som en bonus eller tröstpris. Då har man redan åkt ut i semin, säger Ola Eriksson.
Men att lyckade VM-fester består av många matcher och fler ingredienser blir tydligt när han ska återberätta guld-grävarminnen.
– Vädret gick hand i hand med de lyckade fotbollsmatcherna. Man kommer ihåg sommaren som ett enda långt solsken. Så kan det inte ha varit, men jag minns det så.
Att kvartsfinalen ändå gjorde störst intryck märks när han ska ner på detaljnivå. Ola berättar om en supporterskara som tog sig till festandet vid krogen Brovakten, nuvarande O`learys, på ett udda sätt.
– Jag minns att jag reagerade på att några kommer åkande med flotte och flagga, klev i land och sedan upp på Brovakten. Det var nog mest för att göra en snygg entré, säger han och skrattar hjärtligt åt händelsen 24 år senare.
I övrigt är det trängseln och det galna firandet, speciellt vid straffdramatiken som gjort starkast intryck.
– Jag minns särskilt takbjälkarna där det hängde människor och firade. Och plastglas, det var inte sådan där tunna utan tjockare plastglas som låg över hela golvet.
Polisen spärrade av storgatan
En händelse på krogen som Ola Eriksson inte tar upp, men som finns beskriven i artikeln - och säger en hel del om stämningen - är när mittfältaren Klas Ingesson nickar in ett mål. "Våldsamma glädjescener utspelade sig i fem minuter innan merparten av fansen förstår att det var avblåst för frispark". Dessutom dansade "folk bokstavligen på borden" och att "sportdryck av mer svallbuksfrämjande art" flöt på golvet. Under bronsfirandet ungefär en vecka senare spärrade polisen dessutom av storgatan för att kyla ner firandet. Många tog bilen in till staden "tutade, sjöng, skrek och rivstartade med ylande däck.
Men sommaren innehöll inte bara ljusa stunder. I samband med firandet av bronsmatchen dök två personer ner i ån och båda skadade nacken. Den ena fick föras till akademiska sjukhuset i Uppsala med brott på en halskota, rapporterade SN.
►►►Så minns Nyköpingsborna VM 1994: "Jag kommer ihåg när de kom hem från USA...".
Ola tycker att årets VM har mycket gemensamt med den klassiska sommaren.
– Inför VM 94 var det ingen som trodde på svenska landslaget. De var halvsågade, även om Brolin var lite av en stjärna, säger han.
VM-hjälten Ravelli hade enligt Ola Eriksson inte alls hög status.
– Han var totalsågad. Det här kommer aldrig gå, var känslan. Vibbarna innan liknar så mycket årets VM, säger han.
Dessutom spelades VM i en stormakt USA, nu i Ryssland och vädret var varmt och behagligt.
Ola har dessutom varit nere på Tovastugan och kan konstatera att folkfesten är i princip densamma.
Att lördagens match är minst lika viktig som kvartsfinalen -94, råder det heller inget tvivel om. Ola Eriksson ska resa till Spanien med ett kompisgäng. Flyget går 19:30 och matchen börjar klockan 16:00.
– Blir det förlängning sitter man i skiten. Vi kommer åka till flygplatsen och titta, en kompis har ringt och kollat så att det finns storbilds-tv.
Men någon straffdramatik ser han inte fram emot, även om han tror att det faktiskt kan bli så.
– Jag börjar bli för gammal för att stå ut med det. Det är vidrigt och förmodligen är det något sådant jag kommer dö av, säger han.