Konsert
Ramånes, Backlash och Cunts 'N' Pricks
Skottvångs gruva, Gnesta
De har blivit äldre nu, de gamla rebellerna. Lite rundare om magen, lite tunnhårigare och några snäpp närmare folkpensionen, men oj så de gasar på när de hamnar på en scen med sina instrument. Om ytterligare tio år kan man mycket väl få se punkens pionjärer stappla fram med rollatorer till estraden för att gripa sig an sin ungdoms kärlek – musiken.
Tre så kallade tributeband fick publiken att koka upp i olika omfattning under fredagens sista sommarkväll invid de gamla gruvhålen. Först ut var Ramånes som körde Ramones-låtar och med Skottvångs gruvfogde och bartender Pelle Almgren på sång. "Blitzkrieg Bop" inledde följd av "Teenage Lobotomy", det blev genast god stämning.
Den klassiska inräkningen, 1-2-3-4, fanns där, omsorgsfullt genomförd av basisten Janne Lagerström, men originalets rasande tempo infann sig inte riktigt utan var betydligt segare hos detta coverband vilket är begripligt. Det är trots allt skillnad på ett gäng 60-åringar som härmar ett gäng 20-åringar.
När jag körde bilen till Skottvång oljade jag upp mig genom att lyssna på Ramones klassiska liveplatta "It's Alive" från 1979. Färden tog cirka 45 minuter. På den tiden hann Ramones avverka 24 låtar. På samma tid lirade Ramånes hälften så många.
Bandet Backlash, som spelar The Clash med fokus på de första tre albumen, har två medlemmar från våra trakter i Sörmland, katrineholmarna Peder Brink på sång och gitarr och den mycket rörlige gitarristen Peter Henriksson. Deras program blev av begripliga skäl mer varierat, eftersom The Clash pendlar mellan punk, reggae och rena poplåtar.
Roligast blev det mot slutet med låtar som "Tommy Gun" och "Clampdown" där publiken dansade vilt.
Kvällens bästa och mest kändistäta band var Cunts 'N' Pricks med sin spelevinkige sångare Frobbe Froman graciöst skuttande till Sex Pistols riviga låtar. Gamle tv-filmkritikern Ronny Svensson satt som en buddha bakom trumsetet och multimusikern Max Lorentz hade måttlöst roligt på gitarr. Hårda "Holidays in the Sun" inledde medan Frobbe Froman glatt utropade: "Titta på oss. Vi är så jävla arga!"
Jomen. Bankdirektörer och tv-kändisar som de blivit numera. De verkligt arga finns emellertid någon helt annanstans och står inte på Skottvångs barrikad och skrålar punk. För där fanns enbart glädje denna kväll.