Matkollektivet Tre kockar i Sörmland serverade augustimat, grillad på plats på Lundby gård.
Musik
Amason
Gäster: Esther, David Boyacioglu, Erik Dahlbäck
Stora Lundby gård, Stallarholmen
En gård på landet, lokalt producerad mat och fika och livemusik. Konceptet är inte särskilt unikt och kan se ut ungefär hur som helst. En illsalt korv inmundigad till tonerna av en trött trubadur eller vildsvinskebab och evighetslång festival med lokala band som knappast sett ljuset utanför replokalen. Men när en av Sörmlands driftigaste matentreprenörer teamar upp med en av Sveriges internationellt tyngsta låtskrivare och producenter, som dessutom råkar vara pianist i mångas favvoband Amason, ja då är chansen stor att det blir något riktigt bra.
Det handlar alltså om Musikomaten, ett evenemang ihopkokat Maria Printz, en av Tre kockar i Sörmland och Pontus Winnberg, som förutom att vara en av Amason också är medlem i gruppen Miike Snow och låtskrivarduon Bloodshy & Avant. På lördagen var det premiär på Marias gård Stora Lundby på Selaön.
Tre kockar fixade käket ute på gårdsplanen och Amason gav två konserter i en maskinhall. Arrangörerna hade tänkt till. Det fanns gott om utrymme att hålla avstånd, tak över huvudet i händelse av regn, bajamajor på plats och buss som gick i skytteltrafik till och från Lundby gård från Stallarholmen. Hit åker jag gärna igen.
Folk bussades till och från Stallarholmen i skytteltrafik under lördagen.
På grund av osäkerhet kring vilka coronaregler som skulle råda, var tiden för att sälja biljetterna kort. Ändå var eftermiddagens spelning i stort sett fullsatt och kvällens föreställning utsåld. Och tacka tusan för det. Det har inte funnits särskilt många tillfällen att se Amason live det senaste åren, samtidigt som bandet nått en ännu större och bredare publik efter att ha medverkat som husband i SVT:s "På spåret", gjort samarbeten med Benjamin Ingrosso och nyligen släppt singeln "Oscillating love".
Men det var definitivt inget ringrostigt band som spelade i Stallarholmen. Tvärtom, jag kom på mig själv med att flera gånger undra hur det kan låta så bra.
Amanda Bergman är hyllad sångare i lika hyllade bandet Amason. På bas ses Petter Winnberg.
Sångaren Amanda Bergmans scenpersona är som ett undflyende väsen, precis som hennes röst som svävar ut över publiken som rökslingor. Det känns som om bandet har gått ifrån de lite mer udda inslagen i sin repertoar, soundet är syntdrivet, och låtarna ännu mer tidlösa. Amason är inget extrovert band, men lyckas ändå skapa en otrolig närvaro och en unik upplevelse för var och en i publiken.