Drama
Titel: November
Visas på: Bio
I rollerna: Jean Dujardin, Anais Demoustier, Sandrine Kiberlain
Regi: Céderic Jimenez
Speltid: 106 min
Betyg: 3
En enda person är kvar på centralen för terrorbekämpning i Paris på kvällen den 13 november 2015. Då börjar plötsligt alla telefoner att ringa. De samordnade dåden på en idrottsarena, en restaurang och på musikklubben Bataclan visas tack och lov inte i "November". Men den febrila aktivitet som utbryter bland Paris poliser i jakten på terroristerna får man följa i hektiskt filmade bilder. Det är så hög puls att det ibland är svårt att hänga med. Beslut fattas snabbt, kartor sätts upp, ledtrådar ska förkastas eller följas upp. Ett tips om att terroristerna planerar ytterligare ett attentat gör det extra nervigt.
Poliser som var med om insatserna har konsulterats om handlingen. Och det är ett berättartekniskt smart grepp av filmen fokuserar på några få människor som chefen för terrorpolisoperationen, väl spelad av Oscarsprisade Jean Dujardin, och hans chef (Sandrine Kiberlain), som blir alltmer tärd under den intensiva jakten där hennes egna familj får stå tillbaka. Medan den unga polisen Ines (Anais Demoustier) gör egna utryckningar i ren frustration över att allting inte går tillräckligt fort. Slutligen dyker ett avgörande vittne upp (Lyna Khoudri). Hon är hjältemodig med all den tvekan en sådan roll kan inrymma.
Efter 11 september-dåden 2001 togs filmer om terrorism bort från den amerikanska biorepertoaren, de ansågs för smärtsamma för efterlevande. Men fem år senare var det som att öppna en kran. Oliver Stones "World trade center" och Paul Greengrass "United 93" var ett par av de bästa filmerna om händelserna. Några år senare blev Anthony Maras "Hotel Mumbay" om terroristers belägring av ett indiskt lyxhotell starkt kritiserad för att skapa underhållning av en tragedi. I våras kom "Minnas Paris" om dåden i Paris, där filmaren Alice Wincour berättar rörande om hur några överlevande offer bearbetar traumat.
I en tid när true crime-genren får ett allt fastare grepp om publiken är det inte konstigt att det görs filmer utifrån terroristattacker. "November" landar i att vara en habil och actionladdad hyllning till den franska polisen. Det tycks vara ett väloljat och sakligt maskineri men ändå befolkat av människor med brister, som hos oss alla.