Lillebror Martin är en kreddig doldis, en osynlig medlem av Killinggänget, men som skrivit manus till filmer som "Torsk på Tallin" och "Fyra nyanser av brunt". Genom att hålla sig i bakgrunden och vara "genial" men fattig, hade Martin för några år sedan skaffat sig någon sorts övertag på sin storebror, och dessutom kallat honom för en visionslös Manpowerprogramledare.
Denna kritik höll på att bli droppen för brödrarelationen, och det är i den konflikten "Bröderna Luuk – får man göra slut med ett syskon?" har sin utgångspunkt.
Martin kommer in på scenen i en märklig utstyrsel, en tantkille i pärlhalsband, rosa t-shirt och påsiga mjukisbyxor. Ovanpå detta har han vad uppenbart är broderns kavaj. Han härmar sin brors frejdiga stil i tv-rutan, sedan sätter han sig på en stol med ryggen mot publiken. På en minut har Martin och hans lillebroskomplex beskrivits: Särling som lånar av sin storebror och rättfärdigar lånandet för sig själv genom att håna broderns framgång.
Så är det Kristians tur att göra entré. Proper, vänlig, mån om publiken och att allt ska gå rätt till. En typiskt ansvarstagande storebror. Så har rollerna fördelats ända sedan tonåren.
Föreställningen har lanserats som "gripande, rolig och högst privat föreställning om syskonskapets finaste och fulaste stunder", och det stämmer verkligen.
Det vi får se utspela sig på scenen är visserligen ett regisserat skådespel. Men det känns ändå genuint. Mycket tack vare de autentiska bilderna ut familjen Luuks album som projiceras på storbild, där vi får se hur de från början tighta bröderna kom att utvecklas åt olika håll. Men också tack vare den öppenhjärtighet med vilken båda bröderna berättar om förväntningarna de haft på sig från familjen, varandra och sig själva. Båda visar sig naturligtvis ha fler sidor än vi först fått se, deras gestalter utvecklas framför våra ögon.
Skratten är många och varma och ironin som präglat båda bröderna Luuks karriärer känns som bortblåst. Men trots skratten och värmen är detta inte en uddlös humorshow. Tvärtom är detta det vassaste jag har sett på en scen på länge.