Finurligt lekfullt med 16 strängar

Recension2016-12-07 07:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tänk er följande telefonsamtal mellan Oxelösund och Malmö:

Hej, det är Marie Anstadius. Jag vill boka dig och din folkmusiktrio till Koordinatens scen.

– Kul vi kommer gärna. Men du, jag spelar fiol också i en världsmusikgrupp med rötter i Bagdad och med en jättebra sångerska som ledare.

– Ok, då bokar jag er också.

– Vänta lite, jag spelar också i stråkkvartetten Sexton strängar, som roar både vuxna och barn med Music Quiz och sång och dans, fäktning och allsång. Och vi står upp och spelar allt utantill.

– Ok, då kommer du på våren först och sen två gånger på hösten. Men då måste du vara SUPER-bra.

– Det är lugnt!

Nå, så gick det väl inte riktigt till. Men stort tack till Marie, för han, Filip Runesson, var verkligen superbra alla tre gångerna. Nu senast i går kväll ihop med tre andra frilansande jättebra musiker från Malmö.

Arton frågor var det med fikapaus i mitten och 30 poäng som max. Och jag hade bara 14, tror jag. Bu! Fast tävlingen var ju inte alls det viktigaste...

Bach var lätt och att han hade två fruar och inalles 20 barn. Då var temat dans, och menuett var lätt, men inte kunde jag sedan skilja på schottis och hambo, inte heller namnet på Michael Jacksons berömda danssteg. Och när jag kunde Mozart så frågade de om något annat.

Precis som det ska vara i gammal fin tradition från Melodikrysset på radio.

Det viktiga var att det blev god underhållning, ja även så att de familjer som tagit barnen med sig hade roligt. Ja, barnen kunde namnen på ALLA de fyra filmerna.

Musikaliskt var det en härligt oförutsägbar blandning av stilar och genrer. Men dessa musiker verkade kunna allt, så som det krävs i dag av en frilans. Judisk klezmer hade de vilda tonstegen. In the Mood hade blåa toner och jazziga glidningar på tonerna. I opera på liv och död med Carmen fick cellon briljera med ödestemat till de andras ödesdigra tremolon – och roliga koreografi. Extra roligt var det att ånyo höra det trixiga TV-signaturen till Fem myror.

Enda gången egentligen som spelskickligheten sattes på prov var väl i Vivaldis storm- och åskskildring i Sommaren,, men för att plötsligt slitas fram ur näven lät det också helt bra.

Musik att dansa ut till bjöd på klok text ur Djungelboken:"Glöm bort bekymmer, sorger och besvär."

Och Marie, boka gärna Per Runesson igen, för han har säkert ett par tre band till.

Fride Jansson

Läs mer om