Harley Queen, Fräulein Frauke och Seymour Bottoms öppnade kvällen med den klassiska "Be our guest" från "Skönheten och odjuret."
Dämpad belysning och romantiska rosenblad, vita dukar och tända ljus. Det var en förväntansfull skara människor som vid sjutiden på kvällen visades in till de långa borden i gästabudssalen på slottskrogen.
Temat var "Burleskshow a la dekadent Broadway" med Fräulein Frauke – Sveriges kanske mest kända burleskstjärna. Aftonen var strukturerad i klassisk dinner-and-a-show-anda, med bordsplacering och trerättersmiddag.
Med sig hade Fräulein Frauke burleskartisterna Seymour Bottoms och Harley Queen, som alla uppträdde med olika nummer. Fräulein Frauke själv bjöd på både allsång, dans och suggestiv striptease – vid flera tillfällen fick gästerna tjuta och busvissla – och i takt med att hon tog av sig plagg efter plagg blev även publikens kinder rödare och rödare. Seymour Bottoms dök vid ett tillfälle upp iklädd en skrud av ett 30-tal ballonger, och när han sedan metodiskt sprängde en efter en med en stor nål var det både roligt och lite sexigt.
Seymour Bottoms bytte scenkläder flera gånger under kvällen, och förkroppsligade burleskens budskap om att alla är välkomna att ta plats precis som de är.
Bäst under kvällen var Harley Queens två stripteasenummer. Publiken satt då tysta med öppna munnar och blev sakta hypnotiserade av det ballettinspirerade numret. När hennes sista plagg åkte av var stämningen i matsalen nästan outhärdligt laddad, men att vi var underhållna rådde det inga tvivel om.
När Harley Queen i dämpad belysning intog scenen utklädd till vinterdemon hade hon under en kort stund hela publikens totala uppmärksamhet, och dansnumret var det bästa under kvällen.
Tyvärr var helhetsupplevelsen alldeles för seg. Maten och drycken som serverades var oklanderlig, men gästerna hann bli uttråkade mellan rätterna och även om burleskartisterna var underhållande när de faktiskt stod på scenen så var dödtiden mellan numren alldeles för stor – gästerna mindes plötsligt att det bara var onsdag, inte fredag, och att klockan började bli mycket.
Fräulein Frauke själv visade på stor scenvana. Hon var både rolig och förförisk under onsdagskvällen.
När Fräulein Frauke, Seymour Bottoms och Harley Queen intog scenen för första gången under kvällen så var entrén förvånansvärt antiklimaktisk – inget sexigt, suggestivt entrénummer, istället stod de helt plötsligt bara där och bad om publikens uppmärksamhet.
– Nej, nej, de kan ju inte sätta igång nu! Jag som precis skulle börja äta min soppa, väste min bordsdam när entrénumret drog igång.
Vid flera tillfällen tjöt publiken av nöje under Fräulein Fraukes roliga stripteasenummer.
Middagsserveringen och showen tävlade för mycket om varandras uppmärksamhet, och känslan var den att kvällen hade flutit på mycket bättre om Frauke, Bottoms och Queen hade dragit igång till kaffet och avecen istället för mitt under förrätten.