Att äntra Nyköping Brewings lokal känns nästan som att kliva in i en kyrka.
Eller en nattklubb i Berlin.
Inne i foajén är det högt i tak. Dess interiör går i övervägande mörka färger, upplyst av vackra bordslampor, den stora neonskylten med restaurangens logga och det dämpade, dimmiga skenet från de stora fönsterna.
När Krogpatrullen anländer är det fortfarande lugnt och halvtomt i de stora rummen – vi är tidiga – och vi blir visade till ett bord av trevlig personal som förklarar att vi får scanna QR-koden på matsedeln för att se ölutbudet.
Ett ölutbud som är massivt.
Faktum är att man förmodligen skulle kunna skriva en hel recension enbart om Nyköping Brewings drycker.
Men vi är framför allt på plats för att testa maten, och ber därför om personalens tips på de mest omtyckta ölen för att hålla det enkelt. Strax står ett par kalla glas på bordet (Ekuanot call this IPA, 48:- för 20cl samt Black on black IPA till samma pris) – härliga pale ales med frisk beska som kickar igång smaklökarna.
Matsedeln är indelad i smårätter, varmrätter, pizzor och desserter.
Vi börjar med att beställa in blanchad broccolini med jalapeñomayo och poppat ris (155:-), friterad kräftarancini med spetskål, vit soja och kräftmayo (175:-) och råbiff med tryffelkräm, friterad kapris, inlagd silverlök, Wrångebäckost och brioche (190:-).
När förrätterna anländer blir vi lite paffa.
Det är så vackert serverade!
Broccolinin är fem milda men spänstiga kvistar som får smak och sälta av den lätt heta majonnäsen och frasig textur av det poppade riset.
Råbiffen är en av de bästa vi serverats i Nyköping, med en aptitlig och djupröd färg som känns fräsch.
Arancinin förbryllar oss något. Visst, den är god. Men vi förnimmer ingen kräftsmak, här är det framför allt sojan som fått sätta sin prägel på det friterade riset.
Vid det här laget har det börjat fyllas på runtomkring oss i lokalen. En lokal som det kan vara på sin plats att säga några ord om.
En medlem i Krogpatrullen tycker det känns piggt och lite coolt att äta i en sådan säregen miljö – mitt bland ölcisternerna. En annan kan inte låta bli att känna att gäster av en viss demografi kanske skulle tycka att musiken är något hård och hög, lokalen något ekande.
Men så sitter vi också i ett faktiskt bryggeri, vilket samtliga medlemmar i Krogpatrullen till syvende och sist ser som en annorlunda, välkommen och rolig upplevelse.
Det har blivit dags för varmrätt.
Nyköping Brewings pizza med alspånsrökt karré, krispig lök, tomat, svartkål och mozzarella (170:-) är en väl utförd lyxpizza som passar bra till ölen.
Gnocchin med mandel- och spenatpesto (255:-) är både frasig och krämig, och kikärtscrumblen ovanpå bidrar med skön textur. Vår enda invändning är att vi inte alls förstår varför rätten fått sådan kraftig prägel av det stora antalet varma cocktailtomater. Vi tycker de stör.
Kökets torsk med färskpotatis, sparris, citrongrädde, sparris och dill (295:-) presenteras som fänkålsconfiterad, men vi känner ingen smak av den aromatiska och lakrisliknande grönsaken. Fisken angränsar till det torra men räddas av den goda såsen. Som helhet känns det som att köket slagit knut på sig självt med den här rätten, som har lite väl många komponenter på samma tallrik.
När det blir dags för Krogpatrullen att betala notan väller Nyköpingsborna alltjämt in genom entrén.
En härlig syn, för som helhet är Nyköping Brewing en för staden på alla sätt unik restaurang som förtjänar att vara välbesökt. Om man bara reder ut vissa detaljer i menyn – kanske förenklar några av varmrätterna – finns här alla förutsättningar att leverera riktiga toppenmiddagar.