Moonica Mac lyckas snabbt skapa klubbkänsla med sitt mellansnack, sina poetiska texter och sin självklara scenauktoritet.
Konsert
Moonica Mac, sång
Hannes Hasselberg, klaviatur och trummor, Linus Hasselberg, gitarr
Scen: Nyköpings teater
"Kom till mig tour" kallar Moonica Mac den landsomfattande turné hon gett sig ut på i höst och som på lördagskvällen landade i Nyköping inför en till sista stolsrad fullsatt teatersalong. Med sina knappt 250 platser är etablissemanget precis lagom stort, eller snarare litet, för att den rätta intima atmosfären ska infinna sig. Men frågan är om inte Moonica Mac klarar av att skapa klubbkänsla även på en mastodontarena. För hennes publiktilltal, hennes texter och hennes absoluta scennärvaro är av den sort att det bara tar ett par minuter innan vilken skeptiker som helst kapitulerar inför folkvisetonen, jazzsoundet, rockröjet och det till synes lätt trevande mellansnacket.
Lika bra att vara uppriktig – hade aldrig hört talas om "Macan", hon kallar själv sig så, för en vecka sedan och lyssningarna på Spotify gav ingen omedelbar wow-känsla.
Som sångerska och låtskrivare har Lisa Brolander, som hon egentligen heter, varit igång sedan tonåren och varvat musikutbildningar med plugg till grundskolelärare. Hennes artistnamn kom till när hon försökte beskriva sitt sound – om någonting på skalan mellan Monica Zetterlund och Fleetwood Mac. OK, Moonica Mac, alltså, summerade någon. Och så fick det bli!
"Ett lingonris som satts i cocktail-glas" skaldade Tage Danielsson om Värmlandshuldran Zetterlund och det är inte utan att Moonica Macs röst och framtoning också ger sådana vibbar – inte minst när hon hyllar hemlandskapets dalais och daladans i låten "Dalarna". Trots att hon står stadigt i silverlamé och både kullor och kulning är långt borta, så är avståndet ändå aldrig särskilt stort till varken gruvan eller älven.
Moonica Mac är artistnamn för låtskrivaren och musikproducentetn, tillika grundskolläraren, Lisa Brolander från Borlänge.
"Nu kommer det mer vemod" varnar hon och lyckas övertyga om att kombinationen "Alaska" och "All aska" är hur självklar som helst.
Ja, vemodet är verkligen en Macs specialitet, en känsla som sitter särskilt bra när höstmörkret gör sig påmint och det behövs både ljus och värme för att mota svärtan i grind.
"Nu kommer det mer vemod" varnar Macan - som för tankarna till både Leonard Cohen och Joan Baez.
Vi älskar ju vårt skandinaviska vemod och med Moonica Mac har vi fått oss en suverän uttolkare som trots många "sorgsen", "sakna", "sörj" och "skör" ändå aldrig ramlar ner i det tungsinta. Macan förblir både "Stark & sårbar" när hon rockar loss i tredje extranumret inför en entusiastisk publik.